torsdag 22 september 2011

Don't ask, don't tell.

En av mina absoluta favoritbloggare Linnea i USA skrev ett inlägg häromdagen som man inte kan gå ifrån obemärkt. Sedan den 20 september 2011 får den amerikanska militären äntligen vara öppet homosexuella. Man ba va, hur är det möjligt att folk kan vara så jävla inskränkta fortfarande? Alltså att det har varit förbjudet tills nu?

Jag minns när Tasha ställdes inför rätta eftersom hon anklagades för homosexual conduct i världsbästa serien L Word som jag följde slaviskt. Jag blev skitförbannad då och jag blir skitförbannad nu. Visste ni att runt 14 000 amerikanska militärer har fått kicken på grund av homosexualitet?


 

USA är verkligen landet av motsägelsefullheter. Land of free, free för vilka då? Den lilla procent som passar in i en liten mall? Ändå älskar jag USA och är där ganska ofta, men jag avskyr verkligen många saker.



Ni kan även läsa Svenska Dagbladets artikel om det här. "I militären gav de mig medalj för att ha dödat två män, och sparken för att ha älskat en".

Även om det nu på papper är tillåtet så undrar jag hur lång tid det kommer ta innan det faktiskt accepteras. Förhoppningsvis ingen tid alls, men hur lätt är det att lära gamla hundar sitta?

18 kommentarer:

Villa Frejas bokblogg sa...

Va? Har det varit förbjudet fram till nu? Sanslöst idiotiskt.

Jojjo sa...

Jag blev alldeles matt när jag läste det hos Linnéa. USA är verkligen så hopplöst efter när det gäller vissa saker!

Stoffe sa...

God morgon!
Nä. Är det sant?
Har dem alltså inte ändrat på det förrän nu?
Omg! 2012 here we come!

Anonym sa...

Helt jävla sjukt! Va fan, vi är bara människor, med hjärta och själar som vem som helst.
Att det alltid ska göras skillnad, blir så förbannad.

Jävla aliens!

Åsa sa...

Åååh det går inge bra för mej me komments idag ;-)
Anonom är alltså jag :D
Puss på er!

Trillingnöten sa...

Jag älskar också Amerika...men inte vissa människors attityder! Det är så galet!

Duktiga Tjejen sa...

Jepp, så har det gått till fram till 20 sept 2011. Frågan är hur lång tid det kommer att ta ytterligare innan det fakiskt accepteras...

Boel i Sydney sa...

Hade ingen aning heller. sa sjukt. Som du sa, hur lang tid innan det faktiskt accepteras...

Situation Norrland sa...

Ja, det är lite motsägelsefullt det där landet faktiskt. Vi har bott där långa perioder förut och de kan vara rätt trångsynta ibland. Politik är ju ett annat känsligt ämne för många av dem ;-).

Cinderalley sa...

Ja, det ar helt at helvete verkligen.

Helena (misspkm) sa...

Tycker också att detta är helt galet! Alltså jag anser att det är ens egen personliga sak om man vill berätta sånna saker. Tycker inte att det ska vara med på några formulär eller liknande. Men att man med sina medarbetare inte öppet får älska den man älskar om det skulle vara en av samma kön är helt galet! Synen på homosexuallitet hos vissa kommer absolut inte att förändras bara för att de ändrar på en lag... Jag vill bara att de ska sluta se på homosexuallitet som en sjukdom!

Linnéa i Colorado sa...

Ojoj. tack! Det är hisnande att en författare kan orka med att läsa min blogg!

iiiih! Kram

Duktiga Tjejen sa...

Menar det: synen måste ändrad inifrån, men lagen är åtminstone en start.

Linnea: What? Jag? Din blogg är ju underbar, jag är impad av att DU vill och orkar läsa MIN! =) Kan inte kalla mig författare tycker jag, jag har bara publicerat dikter än så länge...

Johanna sa...

Ja, det är verkligen sinnessjukt.

Madlar sa...

Blir illamående men absolut inte förvånad. Landet som delar ut automatvapen som gåva till personer som prenumerarerar på en viss tidskrift i 6 månader, som spränger abortkliniker, som tycker det är ok med månggifte, som anser att om du inte kan betala så ska du heller inte få sjukvård.
Men....vi ska inte slå oss för bröstet. Som mamma till regnbågsdotter blev jag beklämd när Hysens son klev ur garderoben o detta väckte enorm debatt o spaltmeter i tidningaran. Är det verkligen något att skiva om? Hur kan en sån personlig och helt laglig process anses som en STOR nyhet? Sorgligt, sorgligt. Det visar bara att även Svedala har en bit kvar i genusacceptansen.

Nadja sa...

Nåt som jag tycker är rätt intressant är att ingen (tidningar etc) nämnt att det fortfarande är förbjudet i infantry. Precis som det inte är några kvinnliga infantry soldater (infanteriet) Det handlar om att de inte vill att det ska vara några förhållanden i infanteriet.. För om man har en partner i sin unit/pluton så kommer man automatiskt sätta sin partners bästa framför gruppens bästa. Detta är då vad de säger och inte min personliga åsikt.

sen så har jag en homosexuell vän som var i militären i typ 11 år (han lämnade när han blev skjuten om jag minns rätt) och han sa att alla visste att han var gay men att ingen brydde sig.

Nadja sa...

Nåt som jag tycker är rätt intressant är att ingen (tidningar etc) nämnt att det fortfarande är förbjudet i infantry. Precis som det inte är några kvinnliga infantry soldater (infanteriet) Det handlar om att de inte vill att det ska vara några förhållanden i infanteriet.. För om man har en partner i sin unit/pluton så kommer man automatiskt sätta sin partners bästa framför gruppens bästa. Detta är då vad de säger och inte min personliga åsikt.

sen så har jag en homosexuell vän som var i militären i typ 11 år (han lämnade när han blev skjuten om jag minns rätt) och han sa att alla visste att han var gay men att ingen brydde sig.

Duktiga Tjejen sa...

Nadja: och det är väl just det - don't ask, don't tell... Din vän hade tur som inte var en av de 14000... Den här regeln gäller inte inom infanteriet utan även utanför, och jag fattar inte vad för roll det ska spela - alltså VEM Man lever med.