Hjälp att fixa en lekplats till Allmänningen.

Jag sprider budskapet vidare och bidrar med ett par hundra.

Min bloggvän Julia bor med sin man och sina tre barn i den lilla byn 
Allmänningen i nordöstra Colombia och bloggar om livet på Mammas 
Machete. I kommunen där de  bor finns massor av barn men inte en 
enda lekplats.

Eller jo, okej, det finns en lekplats, och den kan ni se på bilden ovan.

Rutschkanan är borta, gungornas kedjor har rostat bort. Ruckar man på 
ställningen trillar den ihop.

Julia har tagit reda på vad det kostar mer en ny lekplats. Den som hon har
kollat ut, model Drago med tre gungor, en hängbro, en brandstationspinne 
och två rutschkanor, den ena med cool spiralsväng, kostar 9500 svenska 
kronor inklusive transport och 
installation.

9500 kronor som kommunen hävdar att de inte har råd med. Det är 
naturligtvis inte sant, det handlar såklart bara om prioriteringar, och 
kommunen prioriterar inte barnens lek, kommunpamparna prioriterar 
sina egna fickor. Däremot har de lovat att de bidrar med marken om 
Julia fixar själva lekplatsen.

Därför har Julia startat en insamling för att även hennes barns kompisar, 
som inte har möjlighet att åka in till staden San Gil för att leka, och som 
aldrig suttit på en gunga i sina åttaåriga liv, ska få chansen att leka på en 
riktig lekplats. Om 100 personer ger 100 kronor var räcker det gott 
och väl till en ny lekplats i Allmänningen. 

Vill du bidra? Skicka en slant säkert via Paypal här, eller mejla till 
juliasvanberg@hotmail.com för ett kontonummer att sätta in pengar på.

Tusen tack!

Svaren om Wordpress.

Tack för alla svar hörni!


Jag kan sammanfatta det som följande:
Verkar inte vara världens bästa idé att byta till WP. Ska man ha det bra där måste man betala, och då kan jag ju lika gärna skaffa en egen domän. Dessutom verkar det inte gå att få en bloggroll med senaste inläggen och det vill jag ha.


Så, vad återstår?


Att förlora läsare för att jag byter blogg köper jag inte. När jag bytte till den här ökade mina läsare med kanske fyra gånger, trots att jag hade gamla bloggen 2006-2011. Och de flesta har som sagt hittat hit själva. Det beror nog snarare på vad man skriver om, och så lite flyt på det.


Men, ingen verkar så pepp på en oanonym blogg. Chockerande! Så jag vet inte vad jag ska göra. Faktiskt. En oanynom blogg skulle dock fortfarande innebära att jag skriver om samma saker. Det lovar jag. Fast såklart lite mer om böcker och sånt, och det gillar kanske inte alla.


Idag ska jag träffa Hanna Lans för första gången, ni vet hon som har skrivit Som någon annan bäddar. Kanske har hon något tips. Känner för att bestämma mig under helgen. 


Hörs.

Frågor om Wordpress.

Hej kära läsare.


Jag kan knappt fatta hur ni kan vara så många, eftersom de flesta verkligen har hittat hit själva. AMORE.


Nu är det ju så här att jag ska ge ut min bok snart. Och den vill jag ju såklart promota på alla tänkbara sätt. Inte kan jag ha en anonym blogg längre då? Så vad ska jag göra? 


Antingen byta till en helt ny blogg med mitt namn, eller av-anonymisera denna. Min mamma har ändå hittat hit, så särskilt anonym är den ju ändå inte. Och så kommer den fortfarande heta Duktiga Tjejen, och det passar inte riktigt. Eller ska jag bara byta adress och namn på denna, men ha kvar tidigare innehåll (i viss mån censurerat)?


Jag har tankar på Wordpress, men jag fattar INGENTING. Monki har hjälpt mig att starta upp en sida för månader sedan, men den är fast på "under construction" sedan i oktober.


Så:
1. Hur gör man för att lägga in en bloggroll med länkar till andra bloggar och sidor i Wordpress?
2. Vad mer bör jag tänka på?


Jag har försökt hundra gånger att lägga in länkar till andra, men de syns aldrig. Utan dem vill jag inte ha Wordpress.


Jag gillar inte nya blogger genom chrome, så byta känns ändå okej om det här nu kommer funka. 


Please help.

Power award!

Jag har fått en power-award av Mockapocka. Hur fint!

Maria som grundade awarden har följande motivering:

Jag ser många av mina bloggande vänner ha det tufft just nu. Separationer, dödsfall, refuseringar, nära och kära som farit illa, drömmar som gått i kras eller blivit väldigt svåra att uppnå. Det här är ett pris fullt av styrka och kraft. Inte för att ni egentligen behöver det för jag har aldrig sett starkare kvinnor än er som jag delar ut mitt pris till. Det här är snarare ett "jag tror på din styrka och kraft"-pris. Ingen kommer undan livets berg- och dalbanor och jag är imponerad av hur ni hanterar dalarna. Det här är ett pris fullt av beundran. Fullt av kärlek.


Många har redan fått den nu, t.ex. Joanna som nyligen förlorade sin bror i en tragisk olycka i Thailand och har skrivit om det så starkt i sin blogg att det blöder i hjärtat. Jag väljer därför att ge den till fyra som jag inte tror har fått den ännu:


Träningslyckan: För att jag alltid beundrar hennes positivitet, kämparglöd och livsstil trots motgångar som sin mors bortgång och sjukdomar.


Fröken Svensson: Som har ont varje dag i sina nerver och fortfarade inte vet varför. Dessutom längtar hon hem till Norrland, men för sin dotters skull stannar hon kvar i Stockholm just nu.


Jojjo: Som har bebislängt och gått igenom liknande saker som jag på amerikansk mark, även om det var länge sedan nu. Jag tycker att hon verkar starkt rent allmänt.


Åsa: Som äntligen ska börja med IVF! Jag håller alla tummar och tår för att det ska gå vägen.

Elva Frågor och svar.

Jag har fått frågor från Lisa och Emma Sofie W, roligt!


Emmas:
1. Vad är det bästa du gjort för dig själv?
Alltså, någonsin? Det måste vara att jag stack till Karibien och bodde där. Sen att jag också lämnade det livet när det var som värst.  Och att jag skrev en bok om det.

2. Min favoritartist just nu är:
Svårt! Har lyssnar på samma mer än halva livet. Älskar Massive Attack, Oliver Shanti & Friends, Madonna, Gustavo Cerati, U2, Radiohead osv.





3. Om det var riksdagsval idag så skulle jag rösta på det här partiet för att:
Miljöpartiet, för att det ligger närmast hjärtat. Miljö är prio ett för mig.

4. Den här textraden ger mig gåshud:
Esa mujer era mi madre, y frente a mi padre estaba yo...
En skitsmörig låt av Aventura, men varje gång jag hör den vackra storyn får jag sån enorm gåshus när han sjunger att den kvinna som mannen i fängelset pratar om är hans mamma, och att han inser att han sitter framför sin pappa som han aldrig har träffat innan...




5. Är du feminist? Varför/varför inte?
Såklart! Den som inte vill ha jämställdhet är rätt pantad.

6. Om du fick välja ett resmål för resten av ditt liv, var skulle du åka då?
Skärgårn, till mammas sommarhus. Enkelt val eftersom det ligger så nära. Jag älskar annars USA med omnejd (Puerto Rico), men det vore jobbigt att behöva åka dit på ALLA semestrar.

7. Är Sverige verkligen ett så bra land som vi gärna vill tro?
Både ja och nej. Tror att vi är ganska lurade att tro att Sverige är bäst på precis allt (Vem har inte fått inpräntat att vi har bästa skolorna, bäst sjukvård,  bäst kvinnosyn osv?). När man har bott utomlands och rest mycket märker man att vissa saker verkligen är så bra som det sägs (t.ex. maten) medan annat inte är något speciellt alternativt jävligt kasst.

8. Om du hade extremt ont i ryggen och var sängliggande, vad skulle du göra då?
Oh, har varit sängliggande sjukt mycket detta år pga illamående och kräkningar. Kunde inte göra nånting i princip. Om jag kunde skulle jag läsa en massa, se på serier, stick och skriva två böcker till.

9. Vem är din favoritskribent?
Har flera favoriter, men författaren James Frey ligger i topp. Bright Shiny Morning läste jag faktiskt i Kalifornien i somras. Främst i L.A där den utspelar sig, även om den fick följa med till Golden Gate också...

10. Vilken är din favorithögtid och varför?
Antagligen julen. Då samlas alla i några dagar och det är mysigt.

11. Din bästa känsla är?
Lycka.


Lisas:
1. Om du bara fick äta en frukt resten av livet, vilken skulle du äta då?
Nu som gravid: Syrliga äpplen. Nomnom. Annars hade jag svarat avokado.

2. Hårt och intensivt eller mjukt och innerligt? (Tolkningsfråga)
Eh.

3. Vem, fiktiv eller verklig, död eller levande, skulle du vilja styrde Sverige? (Ja vi pratar person här, inte parti.)
Sorry, men vet inte.

4. Ditt drömyrke?
Författare som tjänar en massa stålar och får åka hit och dit. Typ som Läckberg.

5. Vart drömmer du om att resa?
Drömmer och drömmer, men Hawaii ska jag till. Sedan vore det roligt med Australien och Nya Zeeland också. Allt det ska bli av. Nemas problemas.

6. Vem skulle du helst vilja ha med dig på en öde ö? (Du får inte nämna en familjemedlem.)
Äh, kan inte komma på någon annan än Monki. Han är väl inte en familjemedlem...än.

7. Hur ser en perfekt dag ut för dig?
Just nu: Inte må illa, få höra bebisens hjärtljud, Monki är ledig och jag är glad. Begär så otroligt lite nu vill jag lova.

8. Vad irriterar du dig på hos andra människor?
Smaskande när de äter, näsor som gnisslar, äckliga lukter, översittartyper.

9. Nämn fem bra egenskaper hos dig själv!
Social, humoristisk, språkbegåvad, relativt musikalisk, bra på att laga mat.

10. Vilken kändis skulle du vilja träffa, och vad skulle du säga till hen?
Madonna. Skulle säkert bli stum för första gången i mitt liv dock.

11. Vilken är din favoritfilm?
Den oändliga historien om jag bara får välja en.

Ready to rumble?

Har fastnat i rumlbe på Iphonen. Joanna är (nästan) oslagbar. Jag vill bara spela hela tiden. Är beroende efter en dag. Vill ni spela kan ni väl lämna användarnamn i en kommentar.

Dessutom väger jag nu mer än någonsin och borde sluta med det där godiset, men jag klarar det inte riktigt. Inte än. Har inte lyckats börja äta normalt ännu utan är kvar i mackträsket. Mår förvisso absolut inte lika illa som förut, inte på långa vägar, men jag mår illa varje dag och får kväljningar bara av tanken på nästan all mat.

V.19 idag enligt en läkare, v.18 enligt traditionell uträkning. Och igår tror jag att jag kände sprattel i magen för första gången när de renoverade nedanför så att golvet skakade. Varje gång de började borra kände jag det där sprattlet i magen på samma ställe. Rätt ballt.

Veckans blogg-hyllning:

Maria Engelwinge, författaren till underbara En shot till tack, är tillbaka i bloggvärlden. Och inte nog med det, hon fullkomligt sprutar ut inlägg om viktiga ämnen. Älskar't!

Det farliga enligt mig är inte att det finns skillnader. Det farliga är att de värderas olika. Det är där krutet borde läggas och inte på att bevisa att alla är precis likadana.

Just så!

Nilla har läst min bok!

Underbara Nilla har nu korrläst min bok och skriver bland annat att hon grät på slutet och en massa andra fina saker. Hur bra kritik som helst, jag suger åt mig som en svamp och ska jobba med alla förbättringar.

Jag måste bara må lite bättre först.

Och skaffa word till datorn...

Perspektiv.

Min kära bloggvän Joanna har just förlorat sin storebror i en trafikolycka i Thailand. Jag finner inga ord. Jag gråter bara jag tänker på det. Hur lätt vi kan ryckas bort från denna jord och aldrig finnas mer. Jag kan inte förstå det, det går bara inte. Jag lider så med Joanna och hennes familj.

Här sitter jag och klagar över graviditetsillamående när det finns människor som aldrig mer får en chans att ens må illa. Perspektiv.

Alla tankar går till Joanna.

Hörni, jag njöt just.

...Av att dricka varm O´Boy till frukost och käka en halv färsk baguette med ost. Jag är i total chock. Jag hade glömt hur det kändes att njuta av mat. Att vilja äta. Att svälja utan kväljningar, utan att endast tänka på hur det kommer kännas när det kommer upp igen.

En annan sak: I söndags var jag lycklig för första gången på en evighet. För första gången på en evighet kände jag inte att jag ångrade mig. Och min mage har vuxit, jag har gått upp ett kilo (bara 3 kilo minus nu) och ser på något sätt ljuset.

Och alla svar på Vilka ni är igår, jag blir så glad! Jenny 32 i liknande sits, jag önskar att du hade en blogg. Jag skulle följa dig på stört. Det är så roligt att vissa svarat som jag absolut inte trodde skulle svara, medan andra jag trodde skulle svara direkt inte har svarat alls. Jag blir än mer sporrad att blogga.

Håll tummen för att det vänder nu hörni. Då slipper ni läsa mina illamående-inlägg också som de flesta helst skulle slippa.

Vem är du? Frågeformulär.

Jag gjorde liknande lista för massor med månader sedan när jag hade ungefär 10 läsare, så jag blev inspirerad av Lisa idag att göra en ny. Det är ju så roligt att få veta saker om er.
 
Vem är du som läser här?
Hur gammal är du?
Vad jobbar du med/pluggar du?
Vad gör du när du är ledig?
Var och hur bor du?
Vad ser du fram emot? Vad ska du göra idag?/Gjort idag?
Vad läser du just nu?
Vad ser du för tv-serie helst just nu?
Och några tillägg:
Hur ofta tittar du in här?
Vad tycker du mest om att läsa av mig?
Vad tycker du sämst om?

Vecka 12.

Gud, jag har verkligen inget att skriva. Ingenting händer. Jag ligger här, försöker att inte spy, är uttråkad, försöker att inte bli galen.

Vecka 12 nu, och jag hoppas att det ska vara den där magiska veckan folk snackar om. Veckan då det vänder. Jag är ytterst tveksam.

Fast! Jag väntar på Colombialivs filur. H*n borde vara här nu. Håller alla tummar och tår.

One Lovely Blogaward och beundransvärda kvinnor.

Plötsligt har jag fått en award till av underbara Åsa! Motiveringen löd såhär: För jag älskar hennes humor. Lite torr och bitter, men så kärleksfull ändå. Jag  har inte ens märkt att jag har humor i min blogg, så det här var extra  kul att läsa.

Dessutom fick jag en utmärkelse av S.W; Kvinnor jag beundrar.

Snacka om att ni förgyller mina spyfyllda dagar.

Jag är sämst på att skicka sånt här vidare, men nu väljer jag ut fem kvinnor i bloggvärlden som jag beundrar lite extra mycket just nu:

Träningslyckan: Jag har tidigare skrivit varför här. För mig är hon en förebild när det gäller typ allt. Familjeliv, kost, träning, inställning. Hon är helt jävla oslagbar. Jag har även träffat henne i verkliga livet, men alldeles för lite.

Nadja på Hawaii: För att jag ser mig själv i henne. Jag känner igen så mycket. Hon träffade kärleken och flyttade till andra sidan jorden (jag gjorde samma sak i hennes ålder, även om det för mig slutade olyckligt) och är supergullig som person. Jag träffade henne i december.

Mammas Machete: Julia bor på Allmänningen i Colombia och skriver superintressanta inlägg. Jag lär mig alltid något nytt om colombianska traditioner, skillnader och likheter. Julia är verkligen en kvinna att beundra.

Stora tankar om små ting: Lisa skriver alltid så roligt om vardagsutmaningar. Hur det är att ha två små barn och inte få sova ordentligt, få en liten tvåårig näve hytt mot sig och fixa med hus. Hon är ett levande bevis på att man inte behöver leva glamour-liv för att få varje inlägg intressant.

Nilla: Underbara, humorfyllda Nilla som skriver på sin Beiga som jag envisas med att kalla Färgsprakande. Jag är nämligen övertygad om att hennes debutroman kommer vara just färgsprakande. Så ironiskt roliga hennes blogginlägg är kan boken inte vara annat.

En extra eloge till mina skrivarvänner Egenutgivarna också. Jag längtar så mycket efter att träffa er att jag nästan blir irriterad.

Sen stordiggar jag resten av de bloggar jag läser också. Det vet ni väl?

Blogaward och lista!

Jag har fått blogawards och utmaningar från hela Joanna, Lisa, Nadja och Desirée på sistone. Jag blir så glad att jag smälter. Utan er hade mitt liv helt klart varit fattigare.

Eftersom jag redan gjorde den här listan i december som cirkulerar mycket nu gör jag en annan som jag hittade hos Baglady.


Nämn något som gjorde dig glad igår?
Att jag  blev sjukskriven en månad framöver och att medicinen mot illamåendet och ångesten fick mig att kunna äta och bli mer lugn.

Vad gjorde du kl 08 i morse?
Då låg jag och sov i soffan sedan klockan 22 kvällen innan. Totalt däckad.

Vad gjorde du för 15 min sedan?
Läste någons blogg.

Det sista du sa högt?
”Okej, puss puss, ses sen”

Det senaste någon sa till dig?
”Puss ses sen"

Vad har du druckit idag?
Lite vatten. Tyvärr alldeles för lite. Måste dricka mer nu.

Vad var det senaste du åt?
Tonfisk-sallad (spenat, isbergssallad, paprika, tomat, fetaost, tonfisk, olja och vinäger). Eftersom jag kunde äta det igår vågade jag inte testa annat idag.

Vad var det senaste du köpte?
Medicin och öronproppar. Sexigt va?

Vad är det för färg på din ytterdörr?
Den är i mörkt trä (säkerhetsdörr). Men det är inte min, det är Monkis. Vi har dock två ingångar.

Vad är det för väder hos dig nu?

Snöigt, dimmigt och kallt.

Godaste glassmaken?

Just nu är allt äckligt, men inatt drömde jag att jag var hos Cinderalley och hon bjöd på glass i strutar. Jag fick välja tre av hennes 40 smaker och minns att jag bland annat valde Moon Cake (finns nog inte ens). Sjukt gott. Hade glömt drömmen och kom precis på den.  Vanligtvis vet jag att jag älskar Ben & Jerrys Half Baked och Piggelin.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Nej - vilket är märkligt eftersom jag föll för Monki direkt när vi träffades september 2006.

Sover du tungt?

Inte innan jag blev gravid, men nu sover jag som en stock.

Drömmer du mardrömmar?

Ja, jätteofta, men inte sen jag blev gravid. Nu drömmer jag mest om mat och sex.

Trivs du med ditt jobb?

NEJ och det bästa är att jag slutar 31 jan men är sjukskriven. Har haft en assistent på sistone som knappt stod ut för att det var så stressigt och mycket kaos. Han sticker till Thailand på måndag, så det ska bli spännande att höra skvaller om kaoset nästa vecka när varken han eller jag är där...

Favoritklädsel?

Velourmjukisbraller och fleecetröja. Har en asskön från Haglöfs som jag fick från jobbet.

Favoritlåt just nu?
Alltså. Jag lyssnar för lite på musik.

Vad ser du om du tittar till höger?

Resten av soffan, Monkis skrivbord och bokhyllor med en jädra massa böcker.

Vad gör dig glad just nu?

Lergigan comp. Medicinen, alltså.

Vad ska du göra härnäst?

Läsa fler bloggar och se om jag kan äta något.

Höger el vänsterhänt?

Höger. Fast jag kan knappt höger och vänster. Skitjobbigt.

Humör just nu?
Känner mig helt okej och mår mindre illa. Mycket skönt. Blir glad för det lilla nu, om man säger så.

Favoritgodis?
Trodde aldrig att jag skulle säga det här, men just nu hatar jag allt sånt.

Kläder just nu?
Just de där gröna velourbyxorna och fleecetröjan.

Sommarplaner?
Absolut inga alls. Kommer gå med magen i vädret om allt går vägen, och mår jag inte illa hoppas jag kunna vara i mammas hus i Skärgården massor och bara chilla.

Med brorsan i Skärgårn sommar 2010. Vi brukar åka dit bara han och jag varje sommar, det är tradition.

Hur många kuddar sover du med?

En. Sover alltid med händerna under huvudet också.

Morgon eller nattmänniska?

Just nu varken eller, annars mest morgon.

Vad är viktigast för dig?
Hälsa, kärlek och lycka.

Är du kittlig?

Ja, underI fötterna.

Snarkar du?
Tydligen ibland, men oftast inte.

Stjärntecken?
Skytt.

Äckligaste insekten?
Kackerlackor och fästingar. Egentligen är jag ytterst fascinerad av insekter och älskar att fota dem och se hur de rör sig.

Stökigt eller välstädat?
Jag vill alltid ha rent men har alltid stökigt.

Vad längtar du mest efter just nu?
Må bra. Sluta må illa och vara glad och sådär. Att vara gravid är ingen hit, måste jag säga. Eller som min kusins kalifornikanska tjej sa när vi var på middag hos dem i San Francisco i somras: "Being pregnant sucks". Det är mycket värre än vad jag trodde.

När en trettonårig flicka blir våldtagen.

Gråter när jag läser sånt här. Det är alldeles för vanligt. Alldeles för hemskt. Alldeles för tabu. De flesta jag känner har varit med om någon form av sexuellt utnyttjande. 

Helt sjukt.

När en trettonårig flicka blir våldtagen.

Desirée Fredlund.

När jag just hade hittat Desirées blogg köpte jag hennes Refuserad som är utgiven på DuoDito. Jag hade på känn att den skulle komma in handy... And it did! Jag läste ut halva i somras och resten igår. Den är en perfekt handbok för alla oss som blir refuserade och har författardrömmar.

Men först läste jag ut My, Desirées bok som har blivit refuserad ett flertal gånger och även är grunden till just Refuserad, som ju blev utgiven (ödets ironi, inte sant?). My damp lägligt ned hos mig på min födelsedag och imponerade direkt med sitt snygga och proffsiga omslag (Samma imponerande känsla fick jag när Nära Dig av Joanna damp ned en kort tid innan). Jag kunde inte hålla mig och började läsa direkt. Och läste ut den på ett par dagar.

Första kapitlet hörni, OMG! Jag blev nästan förbannad när jag läste det och tänkte att förlagen måste vara dumma i huvvet som inte gett ut den här boken. Blev sjukt gripen på en gång av den härligt galna My som helt går sin egen väg. Författaren Hanna Lans beskriver henne som en vuxen Kitty, och jag håller verkligen med. My åtar sig uppdrag som folk inte går till polisen med, och hon trollbinder polisen Martin och tar hand om hans hund Dunder som fick mig att skratta många gånger. Vi får nämligen ta del även av Dunders tankar och känslor.

Extra intressant med My är hennes närhet till naturen. Hon lagar mat och dryck på örter hon plockar ute och filosoferar över litteratur och dagens samhälle. My är en sån där tjej som många vill vara men inte är. Vacker som en dag, skiter i andra, och lever nära naturen. Det enda som fick mig lite tveksam var hennes pole-dansande. Eftersom jag har testat på det och har vänner som tränar detta vet jag att Mys akrobatik är rätt omöjlig utan träning, men boken är ju en saga och jag nästan benskör, så jag är nog egentligen bara avundsjuk på den fullkomliga My.

Jag vill läsa mer om hennes maträtter, uppdrag och övervakare Jeanette. Och om novellen hon får in till sin tävling, såklart. 

Som tur är var det här bara bok numero uno. Fler att vänta...

Spana in posten!

Först fick jag världens finaste julkort av författaren Maria Engelwinge (som har skrivit En Shot till tack som jag älskar), och idag hämtade jag ut den exklusiva förstautgåvan av My skriven av Desirée Fredlund, som jag ska börja läsa redan idag. Can't wait! I paketet låg överraskande nog även novellsamlingen Vildsint, som jag alltså måste ha vunnit eftersom jag var med och tävlade om den i Desirées blogg.

Maaan, jag känner flytet sedan igår och vill njuta av det lite, lite till. Jag känner för en gångs skull att jag förtjänar det när jag nu sitter i soffan med normal nackspärr som plötsligt känns som en gudagåva. Åkommorna blir verkligen relativa. Att jag inte kan vrida huvudet åt vänster och  bara lite åt höger innebär att jag känner mig frisk jämfört med förut.

Och snart är det jul!

Den här grinchen tänker faktiskt också fira, trots allt.

Bästa dan på länge.

Nadja och jag igår utanför affären MONKI. Haha!

Igår hade jag bästa dagen på länge, länge. Jag var överlycklig för att min nacke var bättre, till och med så glad att jag njöt av den vita snön som knastrade under skorna när jag gick till pendeltåget i vintersolen.

Först var jag på söder med syrran och farsan och stressade INGENTING. Sedan träffade jag Nadja (som skriver så här om vår dejt). Det är det här jag älskar mest med bloggvärlden. Man hittar varandra på nätet, fastnar för varandra, och sedan ses man och gillar varann lika mycket IRL. Vi hade hur mycket som helst att snacka om.

Det ska bli så  kul att ses igen - och då på Hawaii i februari liksom. Ballt, ballt. Nadja är så himla söt, glad, trevlig och lätt att prata med. Min ena syrra kom förbi och tog kortet ovan med min telefon, ovetande om att jag bloggar och att hon med lite tur kommer bli moster nångång (som hon alltid tjatar om).

Sedan gick jag med syrran till en thai-restaurang för att fira min födelsedag med mina sju favvogals. ALLA kom. Och jag fick en massa presenter. Blev helt rörd. Vi åt god mat, en av mina bästisar berättade att hon är gravid (med Monkis barndomskompis - fatta vad fint, de träffades liksom genom oss), nacken höll fortfarande och maten var asgod.

Älskade gårdagen från början till slut.

Jag kände mig friskare, starkare och fick umgås med nära och kära hela dagen tills jag stupade i säng.

Enda minuset var väl att jag hade glömt minneskortet till kameran hemma. Damn.

Under the duvet - ofrivilligt.

Åkej, semesterns officiella första dag tillbringas ofrivilligt i sängen. Visst att det kan vara skönt och allt det där, men inte när man (jag) inte kan röra sig (mig) utan krampaktiga smärtor som skär in som knivar i nacken.

Inte heller när semesterns andra dag imorn kommer vara likadan. Dessutom är det min födelsedag. Tur att det var trettio jämnt förra året iallafall, hade känts lite B att behöva ställa in en fest.

Eller tredje dagen, då jag skulle ha firat min födelsedag i stan med sju vänner som alla tackat ja, och dessutom fikat med Nadja som är i stan. Kanske hinner jag bli frisk tills dess, men det känns förjävla tveksamt alltså. Bara att sätta sig på en stol är ett helt projekt - för att inte tala om att resa sig från den.

Igår tvingade jag mig iallafall till mormor en stund. Jag grät bara några få gånger av smärta i bilen. Men det var det värt. Jag fick leka med finaste kusinbarnet, träffa en nyföding levererad från San Francisco, se in i mormors bruna ögon och äta pajer och tårta eftersom lillbrorsan fyllde år. Jag har nästan aldrig gjort paj innan, men jag hörde rykten om att min var godast (se bild).

Idag ser det ut så här utanför balkongen. Jag lyckades knäppa ett kort lagom tills nästa krampattack kom.

Tur att jag har bok-tävlingen med mig själv (att läsa 100 innan året är slut - har läst 94 so far), det håller mig iallafall sysselsatt. Och att vi har TV i garderoben i sovrummet.

Saga Allerlöv.

Sedan jag skrev inlägget i eftermiddags har jag tänkt på Saga. Det känns som att hon finns där ute på riktigt någonstans och att hon skulle bli ledsen om hon läste att jag blev irriterad på henne. Kanske blir jag irriterad för att jag känner igen mig, men också för att hon är så duktig och löser sina problem. Det inspirerar mig samtidigt som det irriterar mig. Och Johan, han gör en taskig grej som jag inte skulle kunna förlåta så lätt som Saga gör, och därför tycker jag inte om honom. Jag tror inte ni kommer tycka så värst mycket om karaktärerna i min bok heller. Och jag avskyr mannen i Hanna Lans bok "Som någon annan bäddar". Kvinnan blir jag också irriterad på. Men det är nog lite meningen. Vi skriver om problem och jobbiga händelser, och karaktärer irriterar läsare. En karaktär jag hatar är mannen i Lolita, men jag älskar boken. Den hör till mina favoriter.

Vad jag vill ha sagt med är att det nog är en komplimang att jag stör mig på Saga. Då har hon en personlighet och starka drag som griper tag. Hade hon inte haft det, som karaktären enligt mig inte har i t.ex. Kadefors "borta bäst", då blir allting bara grått och jag kan inte ha en åsikt.

Boken passar kanske bäst om man har barn, och det har inte jag. Kanske hade jag förstått Johan bättre om jag haft det. Saga har iallafall inspirerat mig idag till att det dels är okej att börja om från början när man är över trettio, och dels till att det går att förlåta saker man aldrig trodde att man skulle kunna förlåta. Ingenting är så perfekt eller svartvitt som man först kanske tror.

Godnatt Saga.