tisdag 10 juli 2012

Stänger ned bloggen för gott imorn.

Bara så att ni vet. Av personliga skäl, inget som hänt alltså. Jag kommer att blogga på wordpress istället på följande adress:


Annagranstrom.wordpress.com


Den är under uppstart och kommer komma igång, men allt här försvinner. 


Nu vet ni och jag hoppas att ni kommer följa mig där!


Ok kära blogg, som jag kommer sakna dig!

måndag 9 juli 2012

Ge mig en tavelkrita!



Jag kan ju inte äta choklad, glass, bullar, feta såser och sånna saker pga halsbränna och illamående, och suget för det är rätt obefintligt iallafall. Men tavelkritor. ÅH. Jag har varit så sugen på det i VECKOR. Inget annat sug, bara tavelkritor. Möjligtvis betong och fog. Lukten i garaget är den bästa, lukten som jag inte ens gillade innan jag blev gravid.


Men jag har inte gett efter. Inte en enda gång har jag ens slickat på en tavelkrita fast det är min högsta önskan just nu. Bara att se på bilder av dessa kritor får det att vattnas i munnen. Ibland är kalciumtabletter ett minimalt substitut som fungerar i någon minut om jag tuggar dem trots att de ska sväljas, men sedan drömmer jag om kritor och fog igen. Singoalla, som just fått sin Edgar, förstår vad jag menar. Vi har följts åt lite grann i denna craving på Instagram. 


Ibland slickar jag på duschväggen i nödfall, för där har vi någon slags sten som luktar lite som tavelkrita. Tyvärr hjälper det inte nämnvärt. Och jag känner mig lite skum som står och trycker tungan mot en vägg när ingen ser. Monki vet iallafall om det.


Varför kunde jag inte ha fått en normal craving, typ mjölk eller bananer?


Det enda positiva är att jag övar upp min diciplin något helt sjukt. Inte ens en lördags-tavelkrita slinker ned. Det ni!


Tidigare cravings under graviditeten:
O'Boy.
Sliskiga klubbor med tuggummi.
Pistagenötter.

måndag 2 juli 2012

Min roman befinner sig just nu hos tryckeriet.

Jag måste snart outa mig eftersom min bok just nu är hos tryckeriet. Snart har jag ett provtryck hos mig, så senare i sommar är min alldeles egna ungdomsroman här. Då funkar det ju inte att vara anonym längre, skulle kännas helt B.


Det här med egen domän och allt har jag lagt på is för ett tag, men jag har en wordpress-sida för min bok och tänkte fortsätta med den här bloggen. Fast helst vill jag byta namn på den. Och så måste jag nog radera en hel del inlägg...


Så; snart är inte bara boken här, utan även jag.

lördag 30 juni 2012

Hjälp att fixa en lekplats till Allmänningen.


Jag sprider budskapet vidare och bidrar med ett par hundra.

Min bloggvän Julia bor med sin man och sina tre barn i den lilla byn 
Allmänningen i nordöstra Colombia och bloggar om livet på Mammas 
Machete. I kommunen där de  bor finns massor av barn men inte en 
enda lekplats.


Eller jo, okej, det finns en lekplats, och den kan ni se på bilden ovan.

Rutschkanan är borta, gungornas kedjor har rostat bort. Ruckar man på 

ställningen trillar den ihop.

Julia har tagit reda på vad det kostar mer en ny lekplats. Den som hon har

kollat ut, model Drago med tre gungor, en hängbro, en brandstationspinne 
och två rutschkanor, den ena med cool spiralsväng, kostar 9500 svenska 
kronor inklusive transport och 
installation.

9500 kronor som kommunen hävdar att de inte har råd med. Det är 

naturligtvis inte sant, det handlar såklart bara om prioriteringar, och 
kommunen prioriterar inte barnens lek, kommunpamparna prioriterar 
sina egna fickor. Däremot har de lovat att de bidrar med marken om 
Julia fixar själva lekplatsen.

Därför har Julia startat en insamling för att även hennes barns kompisar, 

som inte har möjlighet att åka in till staden San Gil för att leka, och som 
aldrig suttit på en gunga i sina åttaåriga liv, ska få chansen att leka på en 
riktig lekplats. Om 100 personer ger 100 kronor var räcker det gott 
och väl till en ny lekplats i Allmänningen. 

Vill du bidra? Skicka en slant säkert via Paypal här, eller mejla till 
juliasvanberg@hotmail.com för ett kontonummer att sätta in pengar på.

Tusen tack!

torsdag 7 juni 2012

Norpad rese-lista.

Vilka länder har du besökt?
Jag tänkte att det var ganska många, men när jag ser listan med 35 länder framstår de som en bråkdel jämfört med resten av stora vida världen. Jag vill se mermermer! Älskar att resa, men vem gör inte det?


Cypern x 1
Danmark x 1
Estland x 1
Finland x 1
Frankrike x 1 (+ kortbesök för att handla)
Grekland x 1
Island x 1
Italien x 2
Holland x 1
Lettland x 1
Malta x 1
Norge x 5?
Schweiz x 1 (Skulle vara Au Pair i ett år, stod ut i hela två veckor)
Slovakien x 1
Spanien (Bott i ett år plus rest säkert 20 gånger)
Storbritannien x 2 (Endast Gibraltar)
Tjeckien x 1
Tyskland x 5
Ungern x 1
Österrike x 3


Antigua x 1
Dominikanska Republiken x 1
Haiti x 1
Kanada x 1
Puerto Rico (Bott till och från under flera år)
St. Croix x 1
St. Lucia x 1
St. Marteen x 1
St. Thomas x 1
USA x många


Argentina x 1 (10 veckor)
Bolivia x 1
Peru x 1
Uruguay x 1


Favoritland att besöka?
Alltså jag älskar ju USA. Landet som har ALLT. Alla länder har dock sin charm, men måste jag välja ett...


Jag i Yosemite, Kalifornien, juni 2011


Favoritstad som turist?
Jag gillar inte städer, men antagligen San Francisco eller San Juan dårå.


San Juan sett från fortet El Morro


Sämsta stället du besökt?
Malta och Cypern. Säkert har det berott mycket på omständigheterna i övrigt. Veckan på Malta bestod av dåligt sällskap och dåligt hotell. Veckan på Cypern av regn, dåligt hotell och kompis med urinvägsinfektion som fick bli hämtad med rullstol på flygplatsen när vi kom hem för att hon var så sjuk.


Bästa shoppingen?
USA! Fast inte New York. Alla malls i Kalifornien eller på Puerto Rico är way better.


Favoritö?
Utomlands är det Puerto Rico helt klart. Den i Karibien, alltså. Sicilien i Europa.


Jag på Puerto Rico...


Favoritstrand?
Antingen Flamenco Beach på Culebra (Puerto Rico) eller Los Tubos i Manatí (Puerto Rico). PR har fantastiska stränder. Vissa totalt folktomma...


Jag på Flamenco Beach 2010


Vart vill du åka?
Nästan överallt! Helst Nya Zeeland, Australien, Irland, Hawaii...


Vart vill du inte åka?
Inte så jättepepp på Saudi Arabien, Magaluf eller Kos.


Inplanerade resor?
Till BB i september... Det är ungefär så långt mina planer sträcker sig. Vi skulle ha åkt till Kenya och Hawaii i år om det inte blivit bebis, men länderna finns ju kvar. Vi tänkte bege oss ut på lite Sverigeresor om det funkar, annars får det bli utomlands när bebisen kanske är ett halvår eller nått.




Leguan i trådgården i Luquillo, Puerto Rico

torsdag 31 maj 2012

Lite mer om det här med ren och skär medmänsklighet.

Exempel från kollektivtrafiken i Istanbul. De har hajjat grejjen! Gravida, små barn, skadade och äldre. Varför har vi inte samma skylt i Sverige?

Jag känner att jag vill skriva lite mer om det här med att resa sig för behövande på tunnelbanan. För naturligtvis tycker jag inte att alla kan stå förutom gravida. Jag menar att man reser sig för de som uppenbart ser ut att behöva sitta; gravida som gamla som barn som skadade. Jag har liksom blivit uppfostrad med att man erbjuder dessa sittplats automatiskt, de ska inte behöva fråga. Uppenbarligen är jag en minoritet i dagens samhälle, för annars skulle ju folk resa på sig. 


Det här är något av det jag  hatar mest med Sverige. Att respekten för medmänniskor helt enkelt saknas. Man vänder huvudet bort och låtsas inte se, ser om sitt eget hus. När en tjej blir gruppvåldtagen på tunnelbanan, ja då är det bara att gå därifrån och låtsas som inget har hänt. Fötter ska upp på sätet, det ska skrikas i mobiltelefoner om privatsaker som inte en jävel är intresserad av och man skiter helt enkelt i andra, varesig det gäller stort eller smått.


För mig likställs uppenbart gravid med behov av sittplats. De som mår tipptopp är en minoritet och kan ju då fint tacka nej till erbjudandet om sittplats. För mig handlar det mest om att jag vill skydda min mage. Jag vill inte stå packad som en sill och riskera att ramla, att folk ramlar in i mig och slår till magen. Förutom allt det där andra med svullenhet halsbränna hjärtklappning framtunghet trötthet osv alltså. 


Jag vill inte ens tänka på hur det kommer vara om en månad, när jag typ är höggravid. Jag har en kompis som är det och som jobbar i en vecka till, och en enda gång har en kvinna rest på sig i rusningstrafik och frågat om hon velat sitta. Min kompis började nästan gråta av tacksamhet.


För mig är det en självklarhet och en del av medmänskligheten att erbjuda behövande i alla kategorier sittplats. En sån liten gest som betyder så mycket. I många andra länder behöver man absolut inte be om detta, tvärtom. De är alla uppfostrade med det här som en självklarhet. Eller så kan man åtminstone hänvisa till de reserverade platserna för behövande.


Vad mer ska man säga? Så länge jag bor här måste jag väl acceptera det här klimatet. Men när jag inte är gravid längre, då tänker jag trotsa samhället och fortsätta vara artig och resa mig upp för uppenbart behövande.  En sådan liten gest kan göra hela dagen, både för tillfrågad och en själv.

onsdag 30 maj 2012

Jag har jobbat!

Lånad bild, men precis såhär är det.


...För första gången sedan jag  blev sjukskriven för Hyperemesis i januari. Jag kunde knappt sova natten innan för att jag var så nervös. Faktiskt mest för att ta mig till jobbet, men det gick ju bra. Men visst var det som jag befarade: Typ 40 grader på bussen och sedan packat på tunnelbanan och inte en jävel som reser sig trots att magen är uppenbart gravidstor. Hade jag bott på Puerto Rico hade jag förvisso inte haft en tidtabell att utgå ifrån, men det hade åtminstone funnits air condition och jag hade garanterat fått sitta. Fattar inte vad det är för fel på folk i den här stan. Äckligt. Hatar att vara i stan och längtar bort direkt.


Skitspännande iallafall. Var med på miljöseminarium och förde protokoll för regeringen kan man säga, och nu ska jag bara renskriva allt innan Monki och jag ska åka och kika på ett hus. Skorpan har sparkat precis hela dagen så att magen hoppat, men nu verkar han ha tagit siesta.


Och  när jag ska jobba nästa gång igen? Inte en jäkla aning. Tur att jag får lön ändå.

tisdag 29 maj 2012

Om att baka och inte kunna äta det själv.


I helgen kom min kusin med familj på besök. Perfekt anledning att både städa och baka alltså, och jag löpte typ amok i köket bakade hela förmiddagen. Jordgubbsmuffins med citronkräm, blåbärsmuffins med chokladfrosting, vanliga bär-och fruktmuffins etc. Lite tråkigt bara att jag inte kan äta dem själv eftersom min mage och hals är helt kajko nu som gravid, men ändå har jag lyckats gå upp NÄSTAN 10 KILO. Alltså plus de fem jag gick ned i början. Jämfört med vecka 11 väger jag alltså nästan 15 kilo mer. Det börjar bli lite tungt att bära upp så att säga, men vad gäller utseendet så bryr jag mig inte.




Som tur var kunde jag iallafall äta av fruktsalladen. Äntligen svenska jordgubbar i affärerna, och då jag har järnbrist kommer jag unna mig själv mängder hela sommaren.


Låt nu sommaren gå fort och inte bli för varm tack. Är så sjukt nyfiken på parasiten i magen som bara växer och växer. Enligt ena appen kan han väga ett kilo nu och är över 35 centimeter. Inte konstigt att magen hoppar till av alla sparkar och boxar.

Hungerspelen.


Jag läste just ut första delen, det vill säga Hungerspelen, och yes! Äntligen en bok jag förlorade mig själv i. Det var ett tag sedan sist. Nu ska jag bara läsa del två (Fatta eld) och tre (Revolt) och se om jag gillar dem lika mycket.


Har du inte läst Hungerspelen än är det verkligen ett hett tips.

torsdag 24 maj 2012

När föräldrautbildningen är fullbokad så är den.


Idag var vi på del ett av föräldrautbildningen. (Observera begreppet VI; jag har fortfarande inte vant mig vid det här vi-begreppet som det liksom är nu. Vi. Vi som familj. VI). Åter till sak: VI fick lära oss om amning och se en förlossningsfilm. Utbildningen, eller informationen snarare, är i tre delar och ett basprogram som politikerna har avsatt pengar för.


Kul då att del tre om förlossningen är fullbokad och det finns inte plats att stoppa in oss.
Eller jo, i höst. När ungen redan är född.
Känns lite sent va, eller vad säger ni?


Men iallafall. Det kände så märkligt att sitta i ett rum fullt av gravida och liksom jaha,  man ska alltså själv föda?


När jag kom hem gick jag en långpromenad till vattnet i 22 grader och sol, och efter det började brösten läcka råmjölk för första gången. 

torsdag 17 maj 2012

Svaren om Wordpress.

Tack för alla svar hörni!


Jag kan sammanfatta det som följande:
Verkar inte vara världens bästa idé att byta till WP. Ska man ha det bra där måste man betala, och då kan jag ju lika gärna skaffa en egen domän. Dessutom verkar det inte gå att få en bloggroll med senaste inläggen och det vill jag ha.


Så, vad återstår?


Att förlora läsare för att jag byter blogg köper jag inte. När jag bytte till den här ökade mina läsare med kanske fyra gånger, trots att jag hade gamla bloggen 2006-2011. Och de flesta har som sagt hittat hit själva. Det beror nog snarare på vad man skriver om, och så lite flyt på det.


Men, ingen verkar så pepp på en oanonym blogg. Chockerande! Så jag vet inte vad jag ska göra. Faktiskt. En oanynom blogg skulle dock fortfarande innebära att jag skriver om samma saker. Det lovar jag. Fast såklart lite mer om böcker och sånt, och det gillar kanske inte alla.


Idag ska jag träffa Hanna Lans för första gången, ni vet hon som har skrivit Som någon annan bäddar. Kanske har hon något tips. Känner för att bestämma mig under helgen. 


Hörs.


onsdag 16 maj 2012

Frågor om Wordpress.

Hej kära läsare.


Jag kan knappt fatta hur ni kan vara så många, eftersom de flesta verkligen har hittat hit själva. AMORE.


Nu är det ju så här att jag ska ge ut min bok snart. Och den vill jag ju såklart promota på alla tänkbara sätt. Inte kan jag ha en anonym blogg längre då? Så vad ska jag göra? 


Antingen byta till en helt ny blogg med mitt namn, eller av-anonymisera denna. Min mamma har ändå hittat hit, så särskilt anonym är den ju ändå inte. Och så kommer den fortfarande heta Duktiga Tjejen, och det passar inte riktigt. Eller ska jag bara byta adress och namn på denna, men ha kvar tidigare innehåll (i viss mån censurerat)?


Jag har tankar på Wordpress, men jag fattar INGENTING. Monki har hjälpt mig att starta upp en sida för månader sedan, men den är fast på "under construction" sedan i oktober.


Så:
1. Hur gör man för att lägga in en bloggroll med länkar till andra bloggar och sidor i Wordpress?
2. Vad mer bör jag tänka på?


Jag har försökt hundra gånger att lägga in länkar till andra, men de syns aldrig. Utan dem vill jag inte ha Wordpress.


Jag gillar inte nya blogger genom chrome, så byta känns ändå okej om det här nu kommer funka. 


Please help.

måndag 14 maj 2012

Sista trimestern.

Kan ni fatta att sista trimestern börjar imorn? Plötsligt har det gått fortare tycker jag. Bara en tredjedel kvar.


I helgen kräktes jag  en endaste gång och mådde mer okej än dåligt. Tyvärr råkade jag äta av mina hembakta kolamuffins på fika hos en kompis och fick halsbrännan från hell som varade tills imorse, men jag får skylla mig själv. Jag kan inte äta eller dricka vad jag vill, så är det bara. Carbs carbs carbs.


YES! Favvofrukost. Fil med onyttig START, valnötter, äpple/banan, russin och vanilj.

YES! Pad Thai takeout. Funkar fina firren!

NONONO! Går inte för sig! Kolamuffins kan slänga sig i väggen.


Och idag är jag officiellt inte sjukskriven längre. Efter tjugo veckor! Två veckor halvtid väntas innan heltid resten av sommaren. Om det går. Det måste gå. Jag vill jobba lite innan bebisen kommer. Min chef ringde mig imorse och skulle presentera mig för ett jobb på Justitiekansliet och bara jag hör om sånt intressant känner jag att jag vill. Måste kunna. Behöver det.

onsdag 9 maj 2012

Carbs.

Jag vill äta följande: Sallad, paprika, spenat, frukt, morötter, juice, fil, nötter, ja allt sånt nyttigt. Men vad händer när jag gör en god sallad eller en smaskig smoothie på grönsaker och juice? Jo, jag mår ännu mer illa och spyr samt blir dålig i magen.


Dagens lunch: Smörstekt torsk med färskpotatis och kokta grönsaker. Please let me keep it.


Jag kan äta följande: Carbs. Skorpan vill tydligen bara ha pasta, potatis, bröd, couscous, lite mer pasta och ännu mer potatis. Innan jag blev gravid åt jag rätt lite sånthär. Alltid fil till frulle (gör jag förvisso nu med) och sällan pasta och bröd. Potatis har jag dock alltid älskat, men jag har egentligen inte ätit bakad potatis med bara smör och salt sedan jag bodde i Karibien och vi snålade och köpte en-dollars-potatis från Wendys med Oh my God I can´t believe it´s not real butter. Nu är det divine. Fast med riktigt smör.


Couscous med tofu, grönsaker, fetaost och nötter


Skorpan har för övrigt börjat sparka på att det syns på utsidan. Det är helt obeskrivligt hur det känns. Ja, förutom att jag blir lite öm på insidan alltså; STOLTHETEN över 30-centimeters-barnet som nu kan suga på tummen, har börjat få fosterfett och väger dryga 600 gram. Obeskrivligt.

När någon ringer på dörren.

Eftersom jag är sjukskriven har jag märkt att det här händer lite då och då mitt på dan. Jag brukar aldrig ens gå upp och kolla vem det är, jag skulle ändå aldrig öppna iförd morgonrock med håret på ända. Man har ju dessutom hört om galningar. När jag bodde ett år i Spanien för  tio år sen (!) var det en våldtäktsman som ringde på hos ett tjugtotal tjejer och låtsades vara rörmokare. Om de inte öppnade hällde han in vatten under dörren så att de öppnade. Man kan nog säga att det skrämde mig for life.


Idag när det ringde på nyss ville jag ändå kolla vem det var, men när jag kom fram till dörren såg jag bara ett halvt huvud på väg ned för trappan. Vem ringer på och väntar typ fem sekunder? Det är ju bara i filmer som man hinner öppna dörren på tre sekunder. Har ni tänkt på det? Polis ringer på dörr på villa bestående av tvåtusen kvadrat och hemmafrun öppnar direkt. Vad är det för mening att ha ett sånt stort hus om man sitter på en stol vid ytterdörren hela tiden?


Iallafall. Jag öppnar aldrig. 

torsdag 3 maj 2012

Det är vår!



Idag var jag hos läkaren igen. Jag trodde inte att jag skulle få förlängd sjukskrivning, speciellt inte eftersom jag var ärlig och sa som det var: Jag mår bättre, inte kräkts på flera dagar, kan äta. Visst mår jag lite illa på eftermiddagarna, äter lergigan comp en gång om dagen och skulle behöva ta igen mig lite. Men ändå. Ingenting jämfört


-En månad till, föreslog hon.


- Nja, svarade jag. 


Men den här veckan och en till? Och sedan börja jobba två veckor halvtid.


Det värsta är bara att jag inte tror att jag får något uppdrag på så sätt, men mår jag tipp-topp kan jag ju bryta sjukskrivningen. Hoppet är som bekant det sista som överger en.


Jag växer så det knakar och har fått dille på thai-mat förutom pistagenötterna. Möjligtvis spänner jag ut magen lite extra på fotot nedan i vecka 23. Jag gillar ju att ha mage, vill att den ska synas. Och Skorpan därinne sparkar hårdare och hårdare. Och ofta.


Det är nästan så att jag vill fira med ett glas rosé på balkongen, men det går ju inte. Jag är aldrig sugen på vin, men nu är jag plötsligt det. Kanske ska jag slå till på något alkoholfritt från systemet? Finns det något gott rosé?



måndag 30 april 2012

Magiska veckan.


Vet ni, det som jag inte trodde skulle hända har hänt. Vecka 22 var magisk, och nu är den slut. 


När jag tidigare har skrivit att jag har haft en bra eller okej dag, då har jag egentligen mått apa. Bara känt att jag överlevt. Allt är ju så relativt. 


Men nu, nu klarar jag av att äta riktig mat. Jag klarar till och med av att laga den. Och baka!




Jag somnar senare, vaknar tidigare, tar max medicin mot illamående på kvällen och har inte kräkts på flera dagar. Halsbrännan finns där, men jämfört..?


Magen har vuxit och jag har börjat känna Skorpans rutiner. Vanligtvis väcker han mig runt 4-5 snåret på morgonen med en ordentlig omgång sparkar. Imorse boxades han samtidigt och jag älskar det. Så länge jag är sjukskriven går det att somna om en timme senare och få åtta timmars sömn ändå.


Vi kan åka på utflykter och jag kan gå promenader, om än i snigelfart och vaggande som en  gammal gumma. I helgen har jag varit vid inte mindre än tre olika sjöar och känt kärlek för kommunen vi bor i. 




Jag kan äntligen sova bredvid Monki igen, vi kan till och med pussas och det är obeskrivligt efter flera månader utan närhet.


Och duscha! Jag kan duscha, tvätta håret, skrubba ansiktet och njuta av det varma vattnet utan att bli yr, svimma eller kräkas. 


Jag kan läsa böcker, sitta på balkongen i solen och äta pistagenötter som en galning. Jag har gått upp 5,5 kilo plus de 4,5 som jag gick ned och nötterna står säkert för hälften.


Men framför allt: Jag kan känna mig lycklig igen. Glad, förväntansfull och lycklig. 

Power award!




Jag har fått en power-award av Mockapocka. Hur fint!

Maria som grundade awarden har följande motivering:


Jag ser många av mina bloggande vänner ha det tufft just nu. Separationer, dödsfall, refuseringar, nära och kära som farit illa, drömmar som gått i kras eller blivit väldigt svåra att uppnå. Det här är ett pris fullt av styrka och kraft. Inte för att ni egentligen behöver det för jag har aldrig sett starkare kvinnor än er som jag delar ut mitt pris till. Det här är snarare ett "jag tror på din styrka och kraft"-pris. Ingen kommer undan livets berg- och dalbanor och jag är imponerad av hur ni hanterar dalarna. Det här är ett pris fullt av beundran. Fullt av kärlek.


Många har redan fått den nu, t.ex. Joanna som nyligen förlorade sin bror i en tragisk olycka i Thailand och har skrivit om det så starkt i sin blogg att det blöder i hjärtat. Jag väljer därför att ge den till fyra som jag inte tror har fått den ännu:


Träningslyckan: För att jag alltid beundrar hennes positivitet, kämparglöd och livsstil trots motgångar som sin mors bortgång och sjukdomar.


Fröken Svensson: Som har ont varje dag i sina nerver och fortfarade inte vet varför. Dessutom längtar hon hem till Norrland, men för sin dotters skull stannar hon kvar i Stockholm just nu.


Jojjo: Som har bebislängt och gått igenom liknande saker som jag på amerikansk mark, även om det var länge sedan nu. Jag tycker att hon verkar starkt rent allmänt.


Åsa: Som äntligen ska börja med IVF! Jag håller alla tummar och tår för att det ska gå vägen.

tisdag 24 april 2012

Vårljud.

video

Vad är det för ful jäkla ny design på blogger man möts av?! Och att man  måste ha google chrome? Blir helt anti. Känner att jag inte är någon embracing-change-person direkt, men ärligt - ingen kan väl tycka att det här är bättre?


Något bra är iallafall vårens fågelkvitter. Vill inte lyssna på musik under de (få) promenader jag går, det här är mycket bättre. Tant Agda var till och med tvungen att filma träden en kortis.


Och barnet sparkar. Imorse kunde till och med Monki känna det på utsidan. Det var så fint att jag grät en skvätt och glömde att jag mår illa.

fredag 20 april 2012

Halvvägs part deux!

Vill bara vara tråkig och förtydliga lite: Jag njuter inte av att vara gravid. Jag överlever. Stor skillnad. Det finns inget njutbart i att ha halsbrännan från hell, må konstant illa, fortfarande kräkas (nu mer intensivt när det väl händer, hann knappt till toan igår), vara sjukskriven och grina för allt.

Min diagnos är Hyperemesis. Att vara gravid är inte att vara sjuk, men hyperemesis är en sjukdom i sig. Jag har blivit sjuk av att vara gravid. Ni kan läsa kortfattat om hyperemesis här. 0,5-2 % av alla gravida drabbas av detta och det håller i sig till vecka 16, ibland vecka 20-22 eller hela graviditeten. Tack och lov är det bättre nu, men så är jag ju också i v.21.

Men jag erkänner. Imorse njöt jag faktiskt lite. Jag väcktes av blivande son (!!)  klockan 06 för första gången. Små sparkar i magen som jag aldrig känt förut. Eller jo, egentligen har jag det men inte fattat förrän nu. I en hel timme låg jag och kände efter, och Monki fick vara med på telefon eftersom han är på jobbresa.

Det är sånna saker som gör det värt, som får mig att känna mig mindre ensam och förstå att jag inte bara är sjuk.

Elva Frågor och svar.

Jag har fått frågor från Lisa och Emma Sofie W, roligt!


Emmas:
1. Vad är det bästa du gjort för dig själv?
Alltså, någonsin? Det måste vara att jag stack till Karibien och bodde där. Sen att jag också lämnade det livet när det var som värst.  Och att jag skrev en bok om det.

2. Min favoritartist just nu är:
Svårt! Har lyssnar på samma mer än halva livet. Älskar Massive Attack, Oliver Shanti & Friends, Madonna, Gustavo Cerati, U2, Radiohead osv.





3. Om det var riksdagsval idag så skulle jag rösta på det här partiet för att:
Miljöpartiet, för att det ligger närmast hjärtat. Miljö är prio ett för mig.

4. Den här textraden ger mig gåshud:
Esa mujer era mi madre, y frente a mi padre estaba yo...
En skitsmörig låt av Aventura, men varje gång jag hör den vackra storyn får jag sån enorm gåshus när han sjunger att den kvinna som mannen i fängelset pratar om är hans mamma, och att han inser att han sitter framför sin pappa som han aldrig har träffat innan...




5. Är du feminist? Varför/varför inte?
Såklart! Den som inte vill ha jämställdhet är rätt pantad.

6. Om du fick välja ett resmål för resten av ditt liv, var skulle du åka då?
Skärgårn, till mammas sommarhus. Enkelt val eftersom det ligger så nära. Jag älskar annars USA med omnejd (Puerto Rico), men det vore jobbigt att behöva åka dit på ALLA semestrar.



7. Är Sverige verkligen ett så bra land som vi gärna vill tro?
Både ja och nej. Tror att vi är ganska lurade att tro att Sverige är bäst på precis allt (Vem har inte fått inpräntat att vi har bästa skolorna, bäst sjukvård,  bäst kvinnosyn osv?). När man har bott utomlands och rest mycket märker man att vissa saker verkligen är så bra som det sägs (t.ex. maten) medan annat inte är något speciellt alternativt jävligt kasst.

8. Om du hade extremt ont i ryggen och var sängliggande, vad skulle du göra då?
Oh, har varit sängliggande sjukt mycket detta år pga illamående och kräkningar. Kunde inte göra nånting i princip. Om jag kunde skulle jag läsa en massa, se på serier, stick och skriva två böcker till.

9. Vem är din favoritskribent?
Har flera favoriter, men författaren James Frey ligger i topp. Bright Shiny Morning läste jag faktiskt i Kalifornien i somras. Främst i L.A där den utspelar sig, även om den fick följa med till Golden Gate också...


10. Vilken är din favorithögtid och varför?
Antagligen julen. Då samlas alla i några dagar och det är mysigt.


11. Din bästa känsla är?
Lycka.


Lisas:
1. Om du bara fick äta en frukt resten av livet, vilken skulle du äta då?
Nu som gravid: Syrliga äpplen. Nomnom. Annars hade jag svarat avokado.

2. Hårt och intensivt eller mjukt och innerligt? (Tolkningsfråga)
Eh.

3. Vem, fiktiv eller verklig, död eller levande, skulle du vilja styrde Sverige? (Ja vi pratar person här, inte parti.)
Sorry, men vet inte.

4. Ditt drömyrke?
Författare som tjänar en massa stålar och får åka hit och dit. Typ som Läckberg.

5. Vart drömmer du om att resa?
Drömmer och drömmer, men Hawaii ska jag till. Sedan vore det roligt med Australien och Nya Zeeland också. Allt det ska bli av. Nemas problemas.

6. Vem skulle du helst vilja ha med dig på en öde ö? (Du får inte nämna en familjemedlem.)
Äh, kan inte komma på någon annan än Monki. Han är väl inte en familjemedlem...än.

7. Hur ser en perfekt dag ut för dig?
Just nu: Inte må illa, få höra bebisens hjärtljud, Monki är ledig och jag är glad. Begär så otroligt lite nu vill jag lova.

8. Vad irriterar du dig på hos andra människor?
Smaskande när de äter, näsor som gnisslar, äckliga lukter, översittartyper.

9. Nämn fem bra egenskaper hos dig själv!
Social, humoristisk, språkbegåvad, relativt musikalisk, bra på att laga mat.

10. Vilken kändis skulle du vilja träffa, och vad skulle du säga till hen?
Madonna. Skulle säkert bli stum för första gången i mitt liv dock.

11. Vilken är din favoritfilm?
Den oändliga historien om jag bara får välja en.


onsdag 11 april 2012

Ett barn!


Jag har inte riktigt fattat förrän nu att jag ska bli mamma. Att jag har ett liv i magen. Ett hittills friskt, hälsosamt liv som ligger och sparkar och viftar med armarna och växer för fulla muggar. Halvvägs i mål.

Jag vill liksom skrika ut till hela världen: I'TS A BOY! För det är det tydligen. Inte för att det spelar någon roll, men det är en liten kille. Det spelar bara roll för att göra det mer verkligt. Att det verkligen är en person där inne, inte en parasit som får mig att spy. Jag trodde, eller nej - jag var övertygad om - att det var en tjej. Hade kunnat sätta en mille på det. Nästan.  

Folk får barn hela tiden. Överallt. Ändå känner jag mig så unik. Ser ni? Förstår ni? JAG ska bli MAMMA och HAN ska bli PAPPA och det är större än störst.

Nu börjar jakten på killnamn. Har ni förslag? Det måste vara ett som är både spanskt och svenskt. Eller bara spanskt. Shoot.

torsdag 5 april 2012

Glad påsk i förskott!


Vad jag ska göra?
Ingen aning, förutom söndag.
Tar det som det kommer.
Ska försöka fortsätta äta.

Påskgodiset jag köpte till mina syskon har jag dock redan ätit upp.

Det här med mat...


Igårkväll hände något fullkomligt revolutionerande. Redan när jag skulle sova började jag längta efter frukost. Förstår ni? För första gången på tre månader har jag längtat efter mat. Jag fantiserade om mackor, ja till och med färsk pasta fylld med spenat.

Och imorse, då gjorde jag mackor på rågbröd med kantarellost, grevé, tomat och persilja. Och så lite tranbärsjuice på det. Bara en sån sak! Jag har gått från vitt bröd utan kanter till vitt bröd utan kanter med smör till vitt bröd med ost till rågbröd med ost till rågbröd med DET HÄR.

Och till lunch ska jag göra det där pastan och trotsa att jag mår lite illa igen och att det där suget efter mat försvunnit.

Hellre tjock och matglad än spysjuk och smal, det säger jag bara.

onsdag 4 april 2012

Ready to rumble?


Har fastnat i rumlbe på Iphonen. Joanna är (nästan) oslagbar. Jag vill bara spela hela tiden. Är beroende efter en dag. Vill ni spela kan ni väl lämna användarnamn i en kommentar.

Dessutom väger jag nu mer än någonsin och borde sluta med det där godiset, men jag klarar det inte riktigt. Inte än. Har inte lyckats börja äta normalt ännu utan är kvar i mackträsket. Mår förvisso absolut inte lika illa som förut, inte på långa vägar, men jag mår illa varje dag och får kväljningar bara av tanken på nästan all mat.

V.19 idag enligt en läkare, v.18 enligt traditionell uträkning. Och igår tror jag att jag kände sprattel i magen för första gången när de renoverade nedanför så att golvet skakade. Varje gång de började borra kände jag det där sprattlet i magen på samma ställe. Rätt ballt.

fredag 30 mars 2012

Eh...hur gick det här till egentligen?


"Plötsligt" insåg jag att jag har en halv Body Shop-butik här hemma. Det är visst inte bara Monki som kör med ekorr-fasoner. Tre likadana nattkrämer?  Och jag vet inte hur många duschkrämer?

Och det är ju liksom inte så att jag bara har produkter från Body Shop. Nejdå, har travar med annat också. Och ändå påstår jag att jag typ inte använder några produkter och shoppar jäääättelite. Fast det är kanske just för att jag använder dem så lite som jag har så många när jag tänker efter. Vilket slöseri.

Jag har visst till exempel ett halvt lager med Joico K-paks hårprodukter också, men de använder jag åtminstone flitigt. Och igår beställde jag mer.

torsdag 29 mars 2012

Om att äta rätt för sin blodgrupp.


Jag fick nyligen veta att jag har blodgrupp A positiv, och genast gick jag till bokhyllan och drog ut boken som handlar om Blodgruppsdieten.

Det första som står för A är: Bli vegetarian och kör lugn träning.
Ingen annan blodgrupp står det så på.
Det var väl det jag  visste!

Och jag som blev vegetarian i skolan när jag var tie bast för att jag hade sån känslig mage mot kött. Nu äter jag fisk och fågel och det funkar, men helst vill jag inte äta det heller. Och som gravid är det ett under om jag lyckas peta i mig en centimeter fisk, helst vill jag leva helvegetariskt. För att jag mår bra av det och har gjort så länge jag kan minnas.

Men liksom; A är den vanligaste blodgruppen i Sverige, och ändå äter svenskar så  mycket kött. Whats up with that? Ingen som tar Blodgruppsdieten på allvar antar jag?



Snabbinfo till er andra:

Blodgrupp O
-Ät kött
-Undvik vete och de flesta andra sädeslag
-Träna regelbundet med fysiskt krävande aktiviteter
-Fel kost: risk för inflammatoriska sjukdomar och magsår ökar

Blodgrupp B
-Varierad kost
-Den enda som tål mjölkprodukter
-Måttlig fysisk träning
-Fel kost: risk för virussjukdomar som angriper nervsystemet ökar

Blodgrupp AB
-Flest fördelar och nackdelar från A & B
-Koncentrationsövningar, yoga och måttlig fysisk aktivitet
-Kraftigaste immunförsvaret av alla

Veckans blogg-hyllning:

Maria Engelwinge, författaren till underbara En shot till tack, är tillbaka i bloggvärlden. Och inte nog med det, hon fullkomligt sprutar ut inlägg om viktiga ämnen. Älskar't!

Det farliga enligt mig är inte att det finns skillnader. Det farliga är att de värderas olika. Det är där krutet borde läggas och inte på att bevisa att alla är precis likadana.

Just så!

lördag 24 mars 2012

Cravings?


Jag vet inte om det är det, men boy oboy vad jag vill äta klubbor på kvällarna. Sånna där sliskiga med tuggummi i mitten som smakar articifiella meloner och jordgubbar. Som tur (?) är har vi en kiosk 500 meter bort som säljer ungefär 1000 olika smaker.

Jag hoppas att Mini inte blir fullproppad av kemikalier, men jag har så svårt att stå emot just nu.

fredag 23 mars 2012

Vaddå, är det vår nu?

Härom dagen när jag tänkte försöka mig på en minipromenad i full vintermundering blev jag lite konfunderad när jag tittade på termometern klockan 16:30... Saken är den att den inte ens är trasig.


Alltså eh? Okej att solen har börjat titta fram och sådär, men...

I min hjärna är det fortfarande midvinter eftersom jag har legat i mentalt koma i ett par månader.

torsdag 15 mars 2012

Nilla har läst min bok!

Underbara Nilla har nu korrläst min bok och skriver bland annat att hon grät på slutet och en massa andra fina saker. Hur bra kritik som helst, jag suger åt mig som en svamp och ska jobba med alla förbättringar.

Jag måste bara må lite bättre först.

Och skaffa word till datorn...