tisdag 27 december 2011

Desirée Fredlund.


När jag just hade hittat Desirées blogg köpte jag hennes Refuserad som är utgiven på DuoDito. Jag hade på känn att den skulle komma in handy... And it did! Jag läste ut halva i somras och resten igår. Den är en perfekt handbok för alla oss som blir refuserade och har författardrömmar.

Men först läste jag ut My, Desirées bok som har blivit refuserad ett flertal gånger och även är grunden till just Refuserad, som ju blev utgiven (ödets ironi, inte sant?). My damp lägligt ned hos mig på min födelsedag och imponerade direkt med sitt snygga och proffsiga omslag (Samma imponerande känsla fick jag när Nära Dig av Joanna damp ned en kort tid innan). Jag kunde inte hålla mig och började läsa direkt. Och läste ut den på ett par dagar.

Första kapitlet hörni, OMG! Jag blev nästan förbannad när jag läste det och tänkte att förlagen måste vara dumma i huvvet som inte gett ut den här boken. Blev sjukt gripen på en gång av den härligt galna My som helt går sin egen väg. Författaren Hanna Lans beskriver henne som en vuxen Kitty, och jag håller verkligen med. My åtar sig uppdrag som folk inte går till polisen med, och hon trollbinder polisen Martin och tar hand om hans hund Dunder som fick mig att skratta många gånger. Vi får nämligen ta del även av Dunders tankar och känslor.

Extra intressant med My är hennes närhet till naturen. Hon lagar mat och dryck på örter hon plockar ute och filosoferar över litteratur och dagens samhälle. My är en sån där tjej som många vill vara men inte är. Vacker som en dag, skiter i andra, och lever nära naturen. Det enda som fick mig lite tveksam var hennes pole-dansande. Eftersom jag har testat på det och har vänner som tränar detta vet jag att Mys akrobatik är rätt omöjlig utan träning, men boken är ju en saga och jag nästan benskör, så jag är nog egentligen bara avundsjuk på den fullkomliga My.

Jag vill läsa mer om hennes maträtter, uppdrag och övervakare Jeanette. Och om novellen hon får in till sin tävling, såklart. 

Som tur är var det här bara bok numero uno. Fler att vänta...

8 kommentarer:

Joanna Björkqvist sa...

Vad kul att även du gillar MY! Jag har inte hunnit läsa den ännu, men ser fram emot att få göra det vilken dag som helst!

Ibland blir korrfel roliga... Jag reagerade på att du kallar hunden Blunder, för Hanna skrev att den hette Dunder och i min bok heter den också Dunder, för jag var tvungen att kolla upp det.

Fast det kanske inte är hunden Dunder du menar, för du skriver ju faktiskt att hon "tar hand om hans hand Blunder"... Eftersom jag inte läst boken KAN det ju vara Martins HAND Blunder hon tar hand om... Också... :)

Duktiga Tjejen sa...

Haha! Jag menar Dunder... Gjorde en riktig blunder alltså ;)

Joanna Björkqvist sa...

Hihi! Men du har fortfarande kvar att "hon tar hand om hans hand" som numera heter Dunder! ;)

Duktiga Tjejen sa...

Men vafan, haha! Måste ha fått en blackout. Eller så blev jag blind. Man blir ju lätt det för sin text du vet ;) Nu har jag rättat - thanks!

My Myself and I sa...

Tack för dina fina ord om My :) hahaha ... Kan tänka mig vad Dunder skulle gillat tilltalet Blunder! Hursom så ska han vara med i nästa bok också - toppis kille!

Duktiga Tjejen sa...

Dunder hade garanterat INTE gillat att bli kallad Blunder, haha! "Fruntimmersfan...morr..."

My Myself and I sa...

hahaa ... just!

Mångmamma sa...

Jag är lika lycklig över My som du!
Nu är det bara för Desirée att ge oss mer, mer, mer ... :)