tisdag 13 december 2011

Godnattsaga.


Eftersom vi inte har några kids att läsa godnattsagor för så har jag nu börjat läsa Google-koden istället. Det roligaste är ju (som skrivit tdigare på bloggen) att vi var på Google i Mountain View (Silicone Valley) i somras och låtsades jobba där. Vi var liksom tvungna eftersom vi höll på att svälta ihjäl. 


Och inte nog med det, vi gick tillbaka och bad om efterrätt to go. Vi kunde ju ha kört med deras egen slogan Don't be evil! om de blivit sura.


Jag smet iallafall in på tjejtoan samt snodde en kaffe, och där möttes jag av diverse alternativ för ass-cleaning. Förutom gratis bindor, tamponger ochsåvidare förstås.


Vi tjuvcyklade på deras Google-cyklar och gick till Android på andra sidan gatan också.


 Gatan heter förövrigt Google-street. Mycket långsökt!


När solen gick ned var det rätt lugnt och stilla, även fast det var många som fortfarande jobbade. Jag har nu lärt mig i Google-koden att de har fria arbetstider och lyx-bussar med trådlöst internet hämtar upp dem och skjutsar hem dem fram till 22.30 på kvällen.


Jag jobbar också på ett amerikanskt företag och det känns som Googles arbetsmiljö påminner väldigt mycket om min. NOT.

11 kommentarer:

Hanna Lans sa...

De vet hur de ska få sina anställda att jobba dygnet runt därborta ...

Maria sa...

Verkar vara ett spännande ställe!!

Åsa sa...

Hahha, hur fan kom ni in där? ;-)
Berätta!
Kramar Åsa

Duktiga Tjejen sa...

Hanna: Men de behöver ju inte åka dit förrän framåt lunch...

Åsa: Ja alltså, det ligger ju helt öppet. Där man äter = utomhus under parasoll, men Monki låtsades helt enkelt att passerkortet hade fastnat i fickan och smet in när nån annan höll upp dörren. Han smälter in väldigt väl i den miljön. Jeans, t-shirt, tygväskan. I princip Googels-dresscode. Dessutom den exakta snittåldern för de som jobbar där (typ trettio). Ingen ifrågasatte det ens.

Åsa sa...

Hahhha,fan va iskallt :D roliga ni är :)

Stor kram på re!

Weronica sa...

Gud, det hade jag adrig vågat. Vad hade hänt om ni åkt fast? Hehe.

MissPkm sa...

hahah!! Är man hungrig så är man!

Min plats i solen sa...

Haha, ni kan ha startat en helt ny kult där med att crasha arbetsplatser. ;)

Jag gillar verkligen deras cyklar! Härligt 70-tals stuk på dem. :)

Intressant dikussion nedan kring bokförlagen och refuseringar. Det är svårt det där, för visst vill vi ju alla få respons på det vi skriver. Men jag inser ju det orimliga i det. Förlagen får mängder med bokmanus skickade till sig varje år och det är inte speciellt svårt att räkna ut att det inte finns någon möjlighet att de skulle besvara var och en med personliga tips och åsikter. Sedan är frågan om det är deras uppgift? Omdöme om sitt skrivande får man kanske söka på andra håll. Även bokbranschen är pressad idag. Försäljningen av böcker går ner vilket i sin tur innebär att bokförlagen ger ut färre böcker och de som det är lättast att dra in på är debutanter. Storsäljarna vet de ju var de har och att de kommer att tjäna pengar på dem.

En refusering är inte detsamma om att ens manus är dåligt. Det betyder bara att just det förlaget inte vill satsa på din bok just nu. Men tror man verkligen på sin story så är det bara att kämpa vidare och människor som du och Joanna är fantastiska förebilder tycker jag som inte låter någon hindra era drömmar utan visar att det finns andra vägar att gå. Så heja er och tack för att ni inspirerar oss andra!

Ta hand om dig!

Kram Lotta

jenny sa...

Helt fantastiskt! Fast man vet ju inte hur det ser ut bakom stängda dörrar, de kanske förväntas att jobba ihjäl sig?

Sofia sa...

Jag och Reuben var där i maj och R älskade det, han jobbar med Android så he was in heaven. Han har även varit en hel del på deras London-kontor och ätit av den underbara maten (gratis är gott!). Där i Californien har de ju också tydligen ett hunddagis så om man har hund behöver man inte oroa sig!

TRÄNINGSLYCKAN sa...

Låter och ser ur som en fantastisk arbetsplats!! :)