lördag 10 december 2011

Himmelsdalen.


En kollega på jobbet lånade ut den här boken till mig för att hon gillade den så mycket, och jag liksom bá hm, varför känner jag igen Marie Hermanson så mycket? Är det nån gammal kompis eller nått?

Sen kom jag på att hon har skrivit Musselstranden som är en av mina absoluta hatböcker. En sån där bok jag avskydde från början till slut och är en av de få jag kategoriserar som Totalt Ovärt Läsande. Det var visst därför jag kände igen namnet. Roligare än så var det tyvärr icke. Men jag kom på att jag hade en brevis som hette Helene Hermanson en gång i tiden. Alltid något.

Eftersom jag hade lånat boken kände jag mig ändå tvungen att läsa den.

Och shit, den var ju bra! Jag är glad att jag gav fröken Hermanson en andra chans.

Boken är både spännande, creepy och lättläst. Den handlar om psykopati och tvillingar, kan man väl säga, och utspelar sig i den vackra byn Himmelstal.

Trodde aldrig att jag skulle säga det här, men jag kan nästan tänka mig att läsa något ytterligare av henne bara för det...

6 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Vad härligt att få ändra lite åsikt ibland!! Det kanske bara var otur med första boken? Hoppas det :)

oskrivnablad sa...

Det sägs ju att alla är värda en andra chans och i det här fallet verkade det stämma :-)

My Myself and I sa...

Kul att bli glatt överraskad ibland!

nillas liv på pinnen sa...

Den boken är inspirerad av Tomas Manns Bergtagen, har jag hört. Sånt tycker jag är spännande.

Joanna Björkqvist sa...

Jag gillade hennes bok Mannen under trappan och som omväxling lyssnade jag på den, vilket jag normalt aldrig gör, för jag retar mig så ofta på hur folk läser de få gånger jag provat. Hur som helst, så var det min favorit Peter Andersson, magisk skådespelare, som läste in boken och det gjorde att den lyfte flera snäpp.

Lyssna på den! :)

Lisa H sa...

Vill läsa Himmelsdalen och den finns med på min julklappsönskelista.