söndag 22 januari 2012

3096 dagar.


Det går inte att inte bli berörd av den här boken. Fullständigt omöjligt.

Boken, en sann berättelse, handlar om österrikiska Natascha Kampusch so
m vid 10 års ålder blir kidnappad och hålld som fånge under mer än åtta år. Hon blir grovt misshandlad både psykiskt och fysiskt, så till den milda grad att hon knappt klarar av att fly när hon får chansen. Gärningsmannen blir Nataschas enda värld, den enda "familj" hon har.

Berättelsen är viktig bland annat för att folk ska förstå varför hon kände sig ledsen när hon väl lyckades fly och gärningsmannen tog livet av sig. Den kan också delvis förklara varför kvinnor som blir slagna av sina män stannar kvar, eller hur barn som blir behandlade illa ändå älskar sina föräldrar.

Natascha skriver utan att få sig själv att framstå som ett offer trots att hon är det. Hon skriver precis som hon upplevde det och med stort behåll om sin integritet. Hon väljer till exempel att inte nämna det sexuella utnyttjandet och hon skriver för att äntligen bli fri och gå vidare.

3096 dagar. Tänk er själva att hela barndomen tillbringas i ett minimalt källarförråd utan ordentlig luft och utan solljus. Efter ett par år får hon komma ut ibland, men är så knäckt, misshandlad och utsvulten att hon knappt har engergi. Det är plågsamt att läsa och svårt att föreställa sig hur hon verkligen överlevde.

Det här är en bok som måste läsas. Den kom ut på svenska som pocket nu i år och finns att beställa hos alla återförsäljare.


Och ja, det är författaren själv som pryder omslaget.

11 kommentarer:

Husfrun sa...

Den boken vill jag verkligen läsa. Hoppas få tid att läsa lite skönlitterärt igen snart... kanske till sommaren :)

Joanna Björkqvist sa...

Jag fick den av en väninna veckan och ska försöka orka läsa den. Jag har tidigare läst Sabaine Dardennes bok Jag väljer livet och det finns ju flera likheter där. Sabine blev tillfångatagen av Marc Detroux och utnyttjad. En hemsk historia på alla sätt, men det hemskaste tyckte jag var att hon kände sådan skuld. Skulden genomsyrade boken och det var fruktansvärt. Hon var ju faktiskt oskyldig till att som tolvåring bli bortförd i en skåpbil! Inte ens det som händer sedan (att hon ber om sällskap och Marc kidnappar en flicka till) kan hon sägas vara skyldig till. Också en gripande bok.

Hjem Kära Hjem/ Anna sa...

Kan tänka mig att det är en magstark upplevelse. Gripande, tung, svår...

Ha en fin söndag, Klem Anna

Åsa sa...

Då ska jag läsa den :)
Tackar för tippset!

Duktiga Tjejen sa...

Joanna: Förattaren jämför faktiskt lite med just den händelsen och att det här är något annat... Det är just det som är det intressanta, hur Natascha på vissa sätt fäster sig så vid gärningsmannen trots att hon är ett offer. Jag tror att det skiljer den här boken från alla andra i samma genre. Författaren har blivit bemött med att hon led av "stockholmssyndromet" som hon själv ogillar att få höra.

My Myself and I sa...

Har funderat flera gånger på om jag ska läsa den ... Men den lilla tid jag har till att läsa, ja då väljer jag just nu lite lättsammare böcker.

Men en dag så ska jag läsa den.

Linda sa...

Stark kvinna som - mot alla odds kommit långt. En bok jag måste läsa. Heja pocket.

Joanna Björkqvist sa...

Tänk ändå vilket spratt psyket kan spela med en. Det givna är ju bara rent hat, men så enkel är ju knappast världen. Måste läsa den känner jag. Särskilt som jag läst den andra boken och vi på Journalisthögskolan pratade en del om Stockholmssyndromet... Intressant.

Och jag säger som jag skrev på ett annat inlägg; när du vill skingra tankarna finns joannabq inom räckhåll! ;)

Anneli sa...

Vilket fruktansvärt öde. Både för henne och hennes familj. Jag ska läsa den nu när den kommer på pocket.

S.W sa...

...du, du har en award hos mig!

Trillingnöten sa...

jag har nu ställt mig i kö på den på biblioteket :) Måste läsa! Tack!