tisdag 31 januari 2012

Coca cola är bättre än vatten.

Jag har varken orkat blogga eller läsa bloggar de senaste dagarna. Jag har slagit kräk-rekord, legat i sängen och grinat. I lördags åkte vi till gynakuten och jag fick ny medicin, men jag vet inte om den hjälper heller. Jag har gått ner mer än tre kilo nu och läkaren sa att jag hellre ska dricka coca cola än vatten eftersom jag måste få i mig så många kalorier som möjligt. Tre klunkar, sedan är jag mätt.

Jag hatar att vakna. Då vet jag att dagen bara går utför. Jag mår mer och mer illa och spyr fast jag inte har något att spy upp, för att avsluta dagen framåt 21-22 med de sista fem galla-spyorna tills jag nästan svimmar. Folk säger att det är värt det, men jag vet faktiskt inte. De senaste veckorna har jag bara ångrat mig. Det är helt sjukt att ha längtat efter något i två år och sedan ångra sig. Jag kan inte ens tänka rationellt längre. Skrämmande.

18 kommentarer:

Bubbel sa...

Nejmen usch stackars dig! Skicka sambon till Apoteket bums - det finns ett botemedel som heter Primperan som din läkare kan skriva ut till dig och tas som "suppar" så du får behålla det! Lycka till krake, kram Bubbel

Joanna Björkqvist sa...

Jag förstår verkligen att du tvivlar på om det är värt det!!! Det är fullständigt mänskligt!!! Faktum är att allt annat vore omänskligt vid det här laget. Jag är glad över att du över huvud taget överlever, så tufft har du ju det!

Klok läkare som påpekar det här med näring/kalorier! Drick juice, cola, mjölk, fil whatever!

Tänker på dig galet mycket!!!!

Styrkekram ända ifrån tårna!

Västgötskan sa...

Som Joanna skriver; Fullt förståeligt att du har svårt att tänka rationellt. I ett sånt läge att man nästan spyr tills man svimmer och kroppen är helt utpumpad, så är det säkert överlevdnadsinstinkten som sätter in.

Hoppas VERKLIGEN att du mår bättre snart! Inget roligt alls, när man inte vet hur länge det kommer hålla på... :-(
Vilken vecka är du i nu?

Kram!

Christel sa...

Jag förstår att det inte känns värt det nu, men sen när det är över så glömmer man bort de där känslorna. Håll ut vännen, det blir bättre!

Hanna Lans sa...

Vet du, det är lika bra att vara ärlig: Det är inte alls säkert att du tycker att det är värt det i slutänden. Och då kommer då må dåligt för det. Det är inte kul att ha en bebis. (Nu kommer flera gallskrika och tycka att jag är världens hemskaste människa, men det finns lika många som håller med tror jag.) Bebisar sitter fast på kroppen, vid bröstet. Däremellan spyr de och skriker. Men sedan, s-e-d-a-n, då kommer du vakna upp och känna att det var det bästa du har gjort. En dag är du bara där. Det kan vara imorgon och det kan vara om två år.

Vad jag egentligen vill säga är: Det är normalt att känna alla sorts känslor. Skäms inte! Och det är DU som bestämmer vad du klarar av och inte. INGEN ANNAN!!

Jag har hört att många mår dåligt de första tre månaderna för att sedan må prima, men själv vet jag inte. Bara vad jag har hört.

Petra H sa...

Åh stackaren - fjuttiga ord, men jag tänker på dig!!! Jag håller verkligen tummarna att det ska gå över snart, det låter för jävligt rent ut sagt!! Och ja, jag kan hålla med Hanna, de första månaderna med baby ÄR också ett helvete med dygnet-runt amning, obeskrivlig trötthet etc men det lättar runt 2-3 månader och nu, när V är snart 5 månader är han så obeskrivligt rolig, gosig, social och söt. Så ja, det ÄR värt det, så småningom i alla fall...
Stora styrkekramar!!!

Duktiga Tjejen sa...

Tack, tack, tack för ärligheten och att det första månaderna kan vara ett helvette. Det har jag hört från många. En av mina bästa vänner hade dessutom förlossningsdepression och det tog ungefär ett år.

Herregud, VAD HAR JAG GETT MIG IN PÅ?!

Colombialiv sa...

Det är inte värt det just nu. Det kommer inte att vara värt det förrän sen, när allt är över. För glöm inte det, det kommer att ga över, tids nog, även om det känns helt oändligt just nu.

Stor kram och hoppas hoppas hoppas att nya pillrena gör att du mar bättre.

MissPkm sa...

Oh vännen... önskar jag kunde hjälpa. Tänker på dig och varje gång bloggen lyser med NO UPDATES så vet jag att det inte är sådär jättekul just nu. Förstår att du "ångrar" dig. Håller iallafall tummarna att du ska bli bra snart. Medicinerna verkar du ju kunna sluta ta! xo

Husfrun sa...

Jag hoppas verkligen att det vänder för dig snart.
Kram.

Linnéa i Colorado sa...

Jag gillar verkligen Morran! Rak och ärlig. Stor kram till dig

TRÄNINGSLYCKAN sa...

Nej men alltså SÖK HJÄLP, sådär ska ingen behöva ha det under så lång tid!! Finns det ingen som tar situationen på allvar vid rådgivningen? Finns det inget annat att göra än att rekomendera mediciner som inte funkar och coca cola?? Att spy från morgon till kväll och att inte få i sig någon näring alls! Nu blir jag fasen arg på de du söker hjälp hos!

mockapocka sa...

Å FY SATAN! Jag tycker så himla synd om dig! Mitt graviditetsillamående var INGENTING (fast det kändes verkligen som någonting just då) mot det du har. Jag vet PRECIS hur det känns att fundera över om det är värt det och jag är säker på att du kommer komma fram till ett beslut vad det lider. Håller med Hanna, det är bara du som vet om du vill/klarar/orkar det.
Det låter som du borde bli inlagd med dropp. Du verkar ju inte behålla någon näring alls. Kanske ska testa en annan mödravårdscentral/läkare?

Trillingnöten sa...

Herregud vilken pina du går igenom! Det är klart att det ÄR värt det, men just nu känns det ju inte som det...och förmodligen är du kanske inte väldigt sugen på fler barn efter detta...Säger läkarna att det finns många fler som har det som du? Eller är de du ensam?
ps. Klart jag ordnar pop-upfönster på min blogg för din skull vännen :)

Hanna Lans/Morran sa...

Det är alldeles för många fluffiga rosa moln runt graviditeter och bebisar. Inte många som vågar säga att de inte tyckte om det, för det fååår man inte.

Kram och lycka till till er alla som är eller vill bli gravida! En eloge till alla som orkar gå igenom det, och grattis till er alla som verkligen tyckte om det!

Duktiga Tjejen sa...

Tack alla och TACK Hanna. Jag älskar ärlighet.

Emmasbokhylla sa...

Ah, gud, det har later verklgien som ett litet helvete...

Och jag uppskattar att Morran ar sa arlig, det ar det tyvarr alldeles for fa som gor!

pim sa...

jisses man blir ju avskräckt när man läser din blogg. hoppas de hittar någon lösning snart