fredag 20 januari 2012

Status igen.

Efter två veckors sängliggande, minus ett besök hos barnmorskan, tog vi en tripp till läkaren idag. Jag blev sjukskriven en månad och fick medicin. Har gått ned ett kilo, har fått lågt blodtryck och är allmänt yr och ynklig. I måndags när jag försökte duscha ramlade jag ur kabinen ned på golvet, kunde inte resa mig och spydde flera gånger rakt på golvet. Jag är livrädd för duschen, lukter, allt. Jag sover i gästrummet, är smutsig och äcklig, blek och gråtig och allmänt borta.

Monki var med mig idag och läkaren frågade om vi ville göra ultraljud. Helt spontant. Svårt att tacka nej, liksom. Så jag låg där och fick se det lilla hjärtat slå och allt såg bra ut, så jag grinade såklart en skvätt och var glad att det inte är tvillingar. Vilket Monki i sin tur nästan blev besviken över. "Två flugor i en smäll" hade han gillat, speciellt eftersom jag har sagt att jag aldrig går igenom det här igen.

Mini mår bra, och framförallt: Mini FINNS. Drygt 1,25 centimeter liten och 7 veckor och tre dagar ung.

Helt jävla overkligt.

Håll nu tummen för att medicinen hjälper och att det här går över om en månad.

18 kommentarer:

Sofia sa...

Stackars dig, fy sjutton det låter inte kul det där. Men åh så fantastiskt med ultraljudet, och skönt att du fick bli sjukskriven!
Krya på dig och hoppas att du mår bättre snart.
Kram

Lala sa...

Men vad skönt med sjukskrivningen!! Kul att "se" Mini, häftigt va!:) kram

Johanna sa...

Hen herreherregud, att man kan må SÅ dåligt. Fy, vet knappt vad jag ska säga. Mer än hoppas att det blir bättre!

Och ja, tänk alla inlägg man läste om att M inte ville ha barn ännu, och att du ville men var rädd att du inte kunde. Och jag tänkte "undrar hur det kommer bli, om man kommer få läsa inlägget om att hon är gravid". Och det fick man!! Så himla härligt ändå, mitt i misären.

Västgötskan sa...

Håller tummarna och tår för dig också! Men skönt att se den "lill*" :-)

Lisa sa...

Trots all misär i det här inlägget (herregud, du ska bara vet hur himla synd jag tycker om dig!) så blir jag ändå glad av att läsa det för herregud, ni har ju precis fått se er pyttepyttelilla bebis i magen (som okej kanske inte är så mycket bebis än, men vad tusan..) Hurra vad fint!

Sandra sa...

Åh jag tycker verkligen synd om dig. Kära nån. Men det kommer gå över. Det gör det alltid! Och då blir det så himla mycket roligare! En bebis! Woho!

Miss Baglady sa...

Säger som Johanna, härligt att läsa att du ändå hade så lätt att bli gravid och att det har gått bra på UL. Men sen verkar ju själva graviditeten inte vara helt hilarious om man säger. Hoppas du mår bättre snart. Kramar

Duktiga Tjejen sa...

<3 till er.

Är impad över hur fort jag blev gravid och att Monki från att tveka, till att vilja, till att nästan bli besviken över att inte få två på en gång, och sedan hur illa jag själv kan må. Mycket märklig situation hela grejen.

Camilla sa...

Tjoho tjohej! (kan jag skriva nu när jag har läst inlägget efter detta) Underbart med UL, att se det lilla livet. Mindre roligt med duschrammel (fy! otäckt!) och kräkningar. Men SKÖNT att medicinen verkar hjälpa och du kan äta och få må bättre!

Nathaly sa...

Åh ska du ha bebis? <3 Fan vad härligt. Grattis och hoppas att allt går bra!
Kram Natta och Tjelvar

Burgschki sa...

åh så skönt att krypet mår bra. o fifan så hemskt att du skamå så där.

tycker hela historien är så fantastisk på ngt vis, hur du hela tiden ville o inte han o så nu r du gravid och det är otroligt engagerande. jag hoppas hoppas du mår bättre snart.

Duktiga Tjejen sa...

Camilla: <3

Natta: Läskigt att du hittat till min hemliga blogg, men yes!

Sagan om ingen: Ville iallafall de senaste två åren och han ville men alltid "inte nu. Sen...". Visst är det otroligt? Speciellt eftersom han till och med blev lite BESVIKEN över att det inte var tvillingar! Snacka om snabba kast.

Fifi sa...

Åh, vad kul att ni har fått en första liten skymt av Mini!
Hoppas du mår bättre snart!

Nadja sa...

Gud vad roligt att höra! Vad glad jag blir att du säger att jag är som dig för 10 år sen, om jag verkligen är som dig nu så hoppas jag att jag fortfarande är som dig om tio år (minus skilsmässa från drogmissbrukande ex :P)

Ting sa...

Inte ramla!!!
Hoppas du mår bättre nart!
Kram!

Jojjo sa...

Åh va skönt att medicinen verkar hjälpa men FY SÅ LÄSKIGT att ramla ur duschen! Och alltså slutligen - magiskt att få se bebisen! Blir alldeles tårögd här, förstå vilket mirakel det är med bebisar egentligen. Hoppas du fortsätter må bättre och bättre!!

Anonym sa...

Men shit vad roligt att du äntligen är gravid! Stort grattis! Jag har varit bortrest ett tag och samt tappat alla blogglänkar jag hade för jag fifflade med min blogg.. men nu har jag hittat tillbaka igen. Är glad för din skull! Kram

Emmas Bokhylla sa...

Trots att du mar som du mar sa later det alldeles underbart att du har sett Mini!!