fredag 20 april 2012

Halvvägs part deux!

Vill bara vara tråkig och förtydliga lite: Jag njuter inte av att vara gravid. Jag överlever. Stor skillnad. Det finns inget njutbart i att ha halsbrännan från hell, må konstant illa, fortfarande kräkas (nu mer intensivt när det väl händer, hann knappt till toan igår), vara sjukskriven och grina för allt.

Min diagnos är Hyperemesis. Att vara gravid är inte att vara sjuk, men hyperemesis är en sjukdom i sig. Jag har blivit sjuk av att vara gravid. Ni kan läsa kortfattat om hyperemesis här. 0,5-2 % av alla gravida drabbas av detta och det håller i sig till vecka 16, ibland vecka 20-22 eller hela graviditeten. Tack och lov är det bättre nu, men så är jag ju också i v.21.

Men jag erkänner. Imorse njöt jag faktiskt lite. Jag väcktes av blivande son (!!)  klockan 06 för första gången. Små sparkar i magen som jag aldrig känt förut. Eller jo, egentligen har jag det men inte fattat förrän nu. I en hel timme låg jag och kände efter, och Monki fick vara med på telefon eftersom han är på jobbresa.

Det är sånna saker som gör det värt, som får mig att känna mig mindre ensam och förstå att jag inte bara är sjuk.

23 kommentarer:

Åsa sa...

Åååh sötnöt! Va häftigt :)

Å stackare där :( men bra du kan vila ut..hoppas det försvinner helt i v 22 då!

Stor kramis Åsa

Colombialiv sa...

Hoppas verkligen att det försvinner snart så du får njuta på riktigt av att vara gravid!

Jag läste artikeln, och det låter riktigt, riktigt jobbigt, det där.

Kram!

Allt och/eller Inget sa...

Å lilla Du, vad du kämpar. Det är tufft att vara gravid, jag kan instämma. Har också varit tvungen att vara sjukskriven. Men det är roligt att höra att du tänker på det positiva, de goa sparkarna osv. Härligt att höra!

Jag tycker de sista 20 veckorna går snabbare än de första, så förhoppningsvis kommer du bara kunna njute lite mer med tiden. Jag hoppas verkligen du blir av med ditt illamående!

Hihi, vi får se om min bäbis har kommit när helgen är förbi....

Kram och trevlig helg!

Villa Frejas bokblogg sa...

När man känner sparkarna blir allt helt plötsligt så verkligt.

Fröken Svensson sa...

Usch, vet hur det där är. Folk säger " du är inte sjuk bara för att du är gravid", man man blir ju som sagt det av det. Ja du vet ju hur jag mådde: kräktes i 8 månader och gick på kryckor i 2 pga ischias. Kanske därför jag inte längtat efter fler graviditeter direkt ;) Men värt: det är det. Håll uuut! Härligt att du känner lite sparkar =) kraam!

Haba sa...

Mysigt med sparkar!

Jag visste inte att du ännu mådde så dåligt, då du kommenterade i min blogg. Du är nog en av de starkaste jag vet! Härligt att ni får besök så får du annat att tänka på ( om du orkar vara social dvs!)

Burgschki sa...

min syrra ska föda den femte augusti så hon är väl typ lika långt gången som du. hon menar att ungen numera känns mer som en lax än en guldfisk (som tidigare).

hon har knappt haft några problem alls, hon hade grapefruitcravings och var väldigt trött i början. inget illamående alls. så himla olika detkan vara.

skönt att du mår bttre och hoppas att du snart mår ännu bättre.

Hjem Kära Hjem/ Anna sa...

Härliga UNDERBARA sparkar o hälsningar!
Innan jag själv blev gravid o mamma jobbade jag i 10 år på förlossning/BB/Gyn avd, alldelses BÂST...iaf hade vi en del kvinnor inne hed just hyperemesis. o jag som en lätt korpulent kvinna kunde ibland önska mig en släng av detta sjukdomstillstånd. Efteråt, som gravid o mamma är jag EVIGT tacksam för att jag aldrig hade ens en liten illamående dag.
Lycka till vidare, goklem till dig o liten, Klem Anna

Josefine sa...

Skönt med sparkarna så att det blir på riktigt. Förstår att det blir lite lättare att härda ut då. Jag mådde illa på kvällarna under några veckor och de sista veckorna av illamående stod jag och grät i duschen. Så att må som du gör: shit vad jag är imponerad att du pallar. Alltså fattar ju att du inte har nåt val. Men ändå! Grymt gjort av dig!

Maria Engelwinge sa...

Såklart att det är svårt att njuta när du känner dig sjuk! Helt normalt. Och jag vet att man kan säga att det här är ju så kort tid egentligen och sen får du en underbar skatt för många år framöver. Men när man inte mår bra då mår man inte bra. Punkt.
Ocg de första små sparkarna - det är magi det:).
Stor kram älskade vän <3

Johanna sa...

Fy sjutton, det verkar HEMSKT! Men kanske skönt att få ett namn på det och möjlighet att läsa på mer, samt att se att det inte är SÅ himla ovanligt? Kan tänka mig att det är värre att tro att man är den enda som inte går omkring och "njuter" hela dagarna.

Är det stor chans att man får samma igen om man blir gravid en gång till? Hoppas inte.

Och du, underbart med sparkarna! Wow vad häftigt!!

Västgötskan sa...

Och när de små liven kommer ut, är det ÄNNU MER värt det, jag lovar!!

Men jag förstår att det känns jobbigt just nu. Håll ut, det kommer kännas underbar när du håller honom i dina armar sen. :-)

Kram!

Duktiga Tjejen sa...

Tack alla! Som tur var har jag aldrig blivit bemött med ett "gravid är inte att vara sjuk", utan tvärtom med massor sv. Förståelse och respekt. Det gillar jag.

Johanna: tyvärr är det ganska stor risk att få det igen. Det står också i artikeln: En orsak till att få det är att man haft det under tidigare graviditet...

Josefine: Och jag kunde inte ens duscha! Svimmade och spydde. Att stå upp + värme gick inte... Nu funkar det, pjuh! Det var rätt många veckor jag var sjukt smutsig...

Försöker tänka att det är kort tid på det stora hela, men veckorna känns årslånga...

oskrivnablad sa...

Det är så tråkigt att du inte kan få njuta av det häftiga som händer :-( men nu hoppas vi att det vänder och de där sparkarna i magen kanske är starten :-)

Linxter sa...

Åh. Jag vet prick. Håller tummarna för att du slipper kräkas fram till förlossningen, som jag. Jag önskar verkligen att jag kunde hjälpa dig, men den enda trösten jag kan ge är att jag kan lova dig att det är värt det. Tietusen gånger om.

Linxter sa...

Ps. Läste lite gamla inlägg i din blogg och såg att du är född 20dec 1980. Vet du om att vi är prick lika gamla, för då är jag också född! Vad är oddsen: lika födelsedag, hyperemisis och söner (nu minns jag inte när ni hade BF men har för mig att det var i september som V?). Dessutom verkar du ha en anknytning till Norberg, som ligger ett stenkast från där jag bor.

Mammas machete sa...

Det hade jag inte hört!
Men vad fint med sparkarna. Det tyckte själv jag var det härligaste. Liksom det första "hej, här är jag!". Kram!
/Julia

Fröken Fynd sa...

Tur att du får njuta också lite i allt illamående! Hoppas du bara mår bra snart!

anagoesbananas. sa...

Att känna sparkar måste ju göra att det känns värt det, att det faktiskt blir nåt under resan från helvetet ;D Eller hur man ska beskriva det ;P

Anneli Stålberg sa...

De där sparkarna känns ju så skumma och så häftiga på samma gång. :)

Christel sa...

Åh, en vecka till då förhoppningsvis. Hoppas hoppas!

De där små sparkarna alltså. Så. Jäkla. Mysigt.
Försök njuta av det, om det går!

/bebissjuk_86

Bubbel sa...

Åh vad mysigt med sparkar!:)

Det kommer bli bättre ska du se, kram

Helena (misspkm) sa...

Usch oh fy... måste ju finnas något som kan hjälpa -- jag vägrar att tänka att det är "så det är - take it or leave it". Men tyvärr så vet jag inte heller svaret. Jag är ju en believer att symptom leder en till diagnoser -- fast det är egentligen bara symptomen som blir behandlade (om det är möjligt) fast den riktiga orsaken blir bortglömd. Men nu är jag ju holistiknörd NUMMER ett också.. Hoppas iallafall att du mår bättre och bättre varje dag