tisdag 13 september 2011

Underbar och älskad av alla?


Ettan till sexan gick jag i en Waldorfklass i en Montesori-skola. Vi målade om klassrummen i varma pastellfärger varje år, började med spanska och engelska i ettan, hade musik-timme varje dag och rytmik. Vi fick inte spela fotboll på gympan, helst inte ha svarta kläder och vissa menade att vi egentligen aldrig borde se på tv. Vi fick dock använda blyertspenna och gjorde inte alla våra skolböcker med kritor som på andra Waldorfskolor, men vi skämdes alltid när vi tvingades göra lanternor i silkespapper och gå runt i de andra klasserna med tända ljus och sjunga sånger på tyska som skolans miffon.

Egentligen var det ganska sött, men vi var verkligen skolans utbölingar och vår lärare var gammal och sträng. Varje morgon fick vi stå killar och tjejer för sig i varsitt led och niga vs. bocka, ta i hand en och en och säga "God morgon kära fröken Elsa". Fröken Elsa var rätt bra med oss barn. Hon lärde oss att spela flöjt med sin stora läppstiftsmun, läste spännande sagor och tog med oss på klassresa minst en gång varje år.

När vi blev förpubertala ändrades dock allt. Jag kunde aldrig hålla käften med mina åsikter, på gott och ont, och tog för mig, "precis som en kille". Om Fröken Elsa bad om förslag på klassaktivitet kom jag alltid med idéer som de andra oftast gillade eftersom de inte kom på något själva, och min tidigare person som aldrig hade varit populär åkte plötsligt upp på placering ett på killarnas tjej-listor. Men underbar och älskad av alla? Nej, Fröken Elsa började hata mig. Verkligen hata.

Allting var plötsligt mitt fel. Pratade någon i klassen medan hon stod med ryggen till röt hon:
-Nu håller du tyst, X!
-Fröken... hon är hemma sjuk idag, hon är inte ens här, kunde en klasskompis svara.
Och så fick jag hälsningar med mig hem från Fröken Elsa att både det ena och andra var mitt fel när jag var hemma sjuk.

Hon ringde hem till min mamma och sa att hon ville att jag skulle byta klass, att jag inte fick följa med på den sista klassresan, att hon inte kunde förstå hur jag kunde vara populär och att alla lärare avskydde mig. Min mamma, journalist och lärare, trodde först inte på mig tills mina klasskompisar bekräftade att jo, jag överdrev faktiskt inte, snarare tvärtom. Min mamma började sålunda ringa runt till både föräldrar i klassen och mina andra lärare. Eftersom mina enda starka ämnen var språk och musik glömmer jag aldrig vad min musiklärare, som Fröken Elsa specifikt hade sagt avskydde mig, sa :
-Hon? Det kan inte vara möjligt att Elsa menar henne? Hon är en av de bästa elever jag någonsin har haft, en sådan musikalitet och sprudlande person är sällsynt.

En gång slet Elsa ut mig från klassrummet utan anledning så att min ena strumpa gick sönder och lät mig sitta ute i korridoren under hela lektionen, en annan började hon prata skit om min mamma på fredagstimmen så att jag började gråta. Ibland tog hon mig åt sidan för att säga att jag självmant skulle gå in i klassen och säga att jag hade valt att inte vara med på fester eller resor. Noway att jag gjorde det, trots att jag var bara barnet och borde ha lyssnat på äldre.

När jag började i högstadiet hade jag helt tappat lusten för skolan, och mina nya lärare hade fått information från Fröken Elsa att en av eleverna var riktigt hemsk (dvs jag). När mina nya lärare berättade att de hade hört detta fattade de inte ens att det var jag. När de framkom bara skakade de på sina huvuden:
-Du?! Okej, du kanske kan synas och höras lite väl mycket ibland, men hemsk?

Trots att jag slutade sexan 1992 glömmer jag aldrig det här och jag är så grymt känslig för orättvis behandling och att bli utfryst. Minsta tendens och jag blir ursinning, jag klarar inte av det. Jag vet att man inte kan vara underbar och älskad av alla, men nedtryckt är det värsta jag vet. Jag har svårt att hålla käften med mina åsikter, men jag står alltid för dem och säger ifrån när saker inte känns okej. Fröken Elsa sa alltid att jag "bevakade mina rättigheter", att det verkade vara viktigt, och ja - det är det. Kanske därför jag fastnade för juridik?

Jag älskar mina bloggläsare och vill ha en tvåvägs-kommunikation. Envägs funkar inte för mig, då slutar jag läsa den bloggen hur bra den än är, för jag pallar inte att ge ge ge och aldrig få. Vissa kanske bloggar så, men inte jag. Vill jag ha en envägs håller jag mig till böcker, men tydligen är det inte okej för alla att nämna bloggar vid namn som jag känner så för (dvs. bra bloggar men pallar inte läsa då man aldrig får respons).


Love me or leave me.
Typ.
Även om det gör ont.

28 kommentarer:

Anonym sa...

Jag minns att du har berättat om den här Elsa förut men jag blev ändå illa till mods då jag läste detta. Hur kan en lärare behandla en elev på det viset? Nu med sonen på första klass så känner man sig nästan ännu mer sårbar än då man själv satt i skolbänken.

Och two-way-communication, det skriver jag under på. /Sus

Emmas Bokhylla sa...

Fy fasiken, hur kan man gora sa mot ett barn?! Jag blev helt kall nar jag laste det har, fy fasiken vilket svin till larare! Jag har haft sjukt tur med mina larare, jag ar mycket tacksam for det, det har maste ha varit fruktansvart!

Konfronterade dina foraldrar henne?

KRAM!

Jojjo sa...

Det är helt vansinning att en lärare går hålla på så. Jag hade en mattelärare i gymnasiet som skrek åt oss att vi var dumma i huvudet, att vi skulle försvinna ut ur hans klassrum, att han inte ville se oss. Oss var ungefär halva klassen, han hade sina favoriter. Vi fick knappt vara med på uppropen, de andra gullade han med. Behöver jag säga att jag kuggade Matte C eftersom jag inte var där på nationella provet? Och att nationella provet var vår enda chans till betyg i ämnet? Och att det har lett till att jag inte kunde plugga kommunikation som jag ville eftersom det kräver matte c som jag aldrig tentat av? Jag blir fortfarande så arg att jag kokar när jag tänkte på det. Och jag förstår dina känslor.

Kram!

Duktiga Tjejen sa...

Ja fy fan.

Får nog ha ett inlägg "vad hände sedan"... Imorgon!

Jojjo: du läste inte upp på KOMVUX sedan? Lärare har SÅDAN makt alltså, därmed skrämmande hur kvaliteten är på lärarutbildningen och hur låga krav det är på att komma in... Skulle önska att alla brann för det och var så bra som Trillingnöten verkar vara.

Åsa sa...

Usch vilken hemsk människa...om de visste vilka spår de kan lämna..
Men det är kanske det som de vet.

Kramar

Stoffe sa...

Men herregud!
Vilken hemsk lärare. En vuxen människa som klandrar ett barn för att hon inte har tillräckligt med kunskap och empati. Fruktansvärt. Verkligen...

Jag läser bara bloggar som jag tycker om, och därmed inte vad dem skriver endast, utan jag vill att personen bakom bloggen känns genuin.
Kram

Trillingnöten sa...

Herregud! Jag blir alldeles mörkrädd när jag hör sånt här! På det sättet är jag glad att det kommer att finnas en lärarlegitimation i framtiden som gör att man kan bli av med rötägg och idioter som Elsa!! Den som red ut det hela med huvudet högt var du, så ung du var! Elsa är en liten svag människa...

Duktiga Tjejen sa...

Kan tilläggas att Elsa BLEV av med sitt jobb sen, men det är del två ;)

Och åh vad ja tycker om er, ni ger mig precis den styrka och pepp jag behöver <3

Joanna Björkqvist sa...

Men snyft! Tur att det låg en servett kvar på matsalsbordet, för nu blev jag tårögd! Lilla, framåt, modiga och duktiga tjejen, vilken fruktansvärd skoltid!!!!

Konstigt att en del väljer att bli lärare när de uppenbarligen inte gillar barn - tror vi alla har haft någon som gett oss den känslan att de egentligen är där bara för att de måste, inte för att de tycker om barn eller tycker att jobbet är givande, även om det inte varit så här utstuderat... Gräsligt.

Varm kram full av sympatier till dig!

Anneli Stålberg sa...

Men det är ju helt vansinnigt!!!
Det är ju både mobbing och tortyr på hög nivå, för att inte tala om barnmisshandel.

Jag är glad att det verkar som om du tagit dig igenom detta hemska på ett hyggligt bra sätt ändå.

Kram!

Maria sa...

Vilken lärare och vilken tragisk händelse för dig som barn att behöva tampas med. Jag vill bara skriva att jag följer din blogg sedan länge och du skriver så himla bra! Kram, Maria.

Duktiga Tjejen sa...

Vad fina ni är. Det värmer. Fast då var det kallt. Det tog lång, lång tid att ta sig upp igen, men tack vare att hon blev av med jobbet sedan fick jag ändå lite upprättelse. Sällan har jag avskytt en människa som hon, sådär att jag log när jag läste att hennes hemska man hade dött (han var alltid med på klassresorna och var vidrig).

Hanna Lans sa...

Jag är riktigt cynisk vad gäller lärare. Jag har haft några riktiga stolpskott själv, men de har alltid vägts upp av de andra pärlorna. Nu när sonen börjat skolan har jag blivit en sådan där jobbig mamma som påpekar än de ena och än det andra. (Till mitt försvar vill jag säga att jag tar alla barn bakom ryggen, inte bara min son, och reagerar på orättvisorna.)

TUR att du ändå hade en mamma som reagerade, det är förvånansvärt många som inte vågar. Och på så sätt lämnar ut barnen till vissa riktiga barnhatare.

Att bevaka sina intressen är väl bara sunt? Bra att du inte gav med dig! Men det kan ju sitta i så gräsligt länge. Se det som en styrka att du reagerar starkt på orättvisor, det tror jag att omgivningen uppskattar och du själv mår bättre av än att förtränga.

Colombialiv sa...

Usch vilken fruktansvärd lärare! Ville hon bara ha små barn som satt som tysta ljus i bänkarna utan att aldrig öppna munnen eller?

Och så småsint gjort att dessutom "förvarna" högstadielärarna. Ingen andra chans där, inte. Fy. Skönt att hon blev av med jobbet sen, faktiskt.

Christel sa...

Nej men gud. Att vissa människor får arbeta som lärare är mer än vad jag kan förstå. Det här är ju helt sinnessjukt! Tur att du ändå är en vettig person i grunden och visste redan då hur fel hennes beteende var. Någon annan skulle ju kunnat hamna helt snett pga det där.
Kram.

pim sa...

ja jisses vilken lärare. hoppas det är bättre koll på lärare idag än när vi var yngre. jag hade två lärare i 1-3an som hatade barn...varför blir man lärare då? en lyften en kille i örat..på folkhögskolan i stockholm blev jag mobbad av läraren..suck...

Joanna Björkqvist sa...

Nurå, Duktiga Tjejen! In på min blogg pronto! Du har fått en award av mig!!! :D

Linnéa i Colorado sa...

usch, det är så känsligt med lärare, även om de är stolpskott så har de MAKT. Jag kan så väl känna igen mig i vad du skriver och det är inte ok!

Jag var, som du vet, sjuk och första gången jag fick vara med på gympan igen efter klass tre var i gymnasiet. En lång period utan att röra sig med andra ord. Jag försökte berätta det för läraren vi hade, att jag var ny och inte visste något om sporter samt att mitt ben var stelt efter så många år utan träning. Jag kunde alltså inte sitta på huk eller ens böja det 90 grader. Hans svar var "jag lyssnar inte på ursäkter". När vi sedan hade basket, eller om det var bandy, någon slags bollsport som jag inte kunde reglerna inom eftersom jag ALDRIG spelat förr så gjorde jag såklart fel.. och läraren skällde ut mig efter noter, aldrig hade han haft en sådan okunnig elev, en elev som inte ens visst hur man skulle springa rakt fram, jag var tappad bakom en vagn och värdelös...
Jag kommer aldrig glömma hur orättvist det kände att han hade makten och ansåg sig ha rätt i tre år. Nu tänker jag tillbaka och inser att han ville vara så mycket mer än en gympalärare, han ville vara elitidrottare men var aldrig tillräckligt duktig och var nog rätt missnöjd.

Duktiga Tjejen sa...

Jag har oxå blivit cynisk...
Och Pim- vad hemskt!
Joanna- ååh, måste in i din blogg!
Linnea- fullkomligt fruktansvärt! Det värsta är att man inte riktigt fattar hur fel det är när man är så liten. Kanske fattar man, men hade det hänt nu, då jävlar! Tänk om den läraren hade sett dig idag, hur otroligt stark och vältränad idag...

Maria Engelwinge sa...

Jag är själv utbildad lärare och har jobbat som det. De flesta lärare jag har träffat har varit underbara pedagoger och människor. Varma, omtänksamma och brunnit för sitt yrke. Men så finns det några stycken som jag faktiskt tror har valt sitt yrke JUST p g a den makt man har över andra människor. För att inte bara kunna bruka den utan missbruka. Är man sadistiskt lagd - vad passar inte bättre då än att jobba inom skola och vård? För här kan man ju verkligen göra andras liv till ett helvete... Tyvärr tror jag att det är så jävligt.
Och den här Anna som är inne och kommenterar hos dig verkar mycket osympatisk. Det var generöst av dig att ens svara henne. Hos mig hade hon blivit deletad direkt.
Stå på dig! Jag står strax bakom;).
Kram!!!

anagoesbananas. sa...

Den där Elsa skulle jag bara vilja vrida av armen på samt klippa av hennes tumme med en bultsax.

Johanna sa...

Men fy, vilken sinnessjuk lärare. Det låter horribelt. Hoppas det inte finns fler sådana i våra skolor.

Maria Engelwinge sa...

Du har en award att hämta hos mig:).

Duktiga Tjejen sa...

Maria- en award, åh, går in och spanar direkt! Och jag håller med dig om att det är perfekt att söka sig till skola och vård som sadist. Vidrigt, och hur ska det stoppas? Tusen tack för dina dina ord, jag diggar dig.
Annabanana: hahaha, bultsax och allt! Fan vad du är skön <3
Johanna: Tyvärr kommer de nog alltid att finnas, därför gäller det att vara uppmärksam som förälder. Tror stt en del kan glömma att det finns andra än elever som mobbar...

Nadja sa...

Fy, dåliga lärare har jag själv haft en del erfarenhet av men denna tar nog priset. Men det är så tråkigt med dåliga pedagoger eller bara rent ut sagt elaka lärare. Min Mamma e lärare och hon är I alla fall himla bra :) :p hon har också fått utkämpa en del strider mot mina lärare..

Bondhustrun sa...

Vad vidrigt och hemskt det låter. Hemsk lärare, och stackars lilla dig! Och om jag är en sån där jobbig bloggare som inte kommenterar/svarar på kommentarer säger jag förlåt på förhand (eftersom jag är så där nojig och tror att allt handlar om mig). Kram!

Duktiga Tjejen sa...

Nadja: min mamma är oxå lärare och även om jag inte vet hur hon är i klassrummet så tror jag att hon är rätt bra. Det finns verkligen rötägg överallt, och lärare påverkar barn SÅ mycket!

Bondhustrun: åh, du kommenterar ju ibland och varje gång blir jag glad! Du ska verkligen inte ta åt dig, kommentera när du vill! :)

Anonym sa...

Fy fan vilken häxa!! Sitter här och blir så illa berörd och förbannad.
Förstår verkligen att du kommer ha extra långa känselspröt när du får en egen liten krulltott :-)
Det borde alla föräldrar ha så att de där lärarna inte kan jobba kvar.